Per Runeson. Stavas ibland felaktigt Pr Runesson, men det r allts inte korrekt.

Per Runeson

Fem snabba frågor till Per Runeson...

Av Anders Frick den 26 april, 2017

…professor i programvarusystem vid Lunds universitet och medarrangör av The Digital Society Symposium, som just nu genomförs och bland annat handlar om tillit och öppenhet på Internet.

Under hela året firas Lunds universitets 350-årsjubileum och just nu arrangeras en vetenskapsvecka om det digitala samhället. På schemat står seminarier, workshops, föredrag, och till och med en konsert med anknytning till det digitala temat. LTH-professorn Per Runeson är, tillsammans med Stefan Larsson vid Lunds universitets internetinstitut, en av de som håller i trådarna. Han har tidigare bland annat har hållit i tillitsprojektet DigiTrust och även skrivit en akademisk avhandling i form av en tweet.

Hur skapar öppen innovation värde för samhället?

– Det sker genom att olika aktörer verkar tillsammans över organisationsgränser. Genom den samverkan kan sådant som kanske inte har kommersiellt värde för den enskilda ägaren, komma till nytta och kanske tillsammans skapa ett värde, eller reducera kostnader.

Varför är öppen källkod så bra?

– Fördelarna är bland annat att flera organisationer kan dela på underhållskostnaderna för sådant som alla behöver, men ingen enskilt kan tjäna pengar på. Uppgraderingar kan också bli tillgängliga snabbare, till exempel för att täppa till säkerhetshål. För startupföretag har det också visat sig vara till stor hjälp att snabbt komma igång med sin produktutveckling. Baksidan är att ens samarbetspartners och konkurrenter har tillgång till samma kod, så man får skapa och skydda det unika värdet på andra sätt – till exempel att vara snabbare eller bättre på att anpassa till kundens behov.

Hur hänger öppen innovation och öppen mjukvara ihop med öppna data?

– I princip behöver de inte hänga ihop. Man kan ha öppna data som processas i proprietär mjukvara och vice versa. Samtidigt finns det en kultur av öppenhet som man behöver utveckla tillsammans med öppen mjukvara och öppna data. Då är det ganska naturligt att om man förstår öppenheten i det ena området, så är man också öppen (sic!) för det andra.

Varför är tillit så viktigt när vi pratar om teknik?

– Tilliten handlar om varför användarna tar till sig och använder tekniken, eller de tjänster som baseras på den. Tilliten bygger inte bara på fakta om tekniken, utan i kanske ännu högre grad om organisationen runt tekniken, och hur den fungerar när tekniken inte fungerar. En säkrare eller mer tillförlitlig teknisk lösning är därför aldrig den enda lösningen på att bygga tillit, utan den organisation som ansvarar är minst lika viktig.

Vilka drivkrafter finns det bakom utvecklandet av öppen källkod och vem är programmerarna lojala med?

– Kulturen kring öppen källkod är elitistisk, så att den som gör ett bra jobb får beröm och inflytande. För en programmerare som gör detta för sitt företag handlar det både om hennes egen och om företagets rykte och rang. Risken finns naturligtvis att det blir en konflikt mellan de olika rollerna, men vi har inte sett några specifika problem med just detta i våra studier. Däremot har vi sett att chefer inte sällan tror att detta ska vara ett problem.

Bonusfråga: Varför är konceptet ”sharing is caring” sant?

– Våra studier visar att det inte bara är för välgörenhet som detta gäller. Det finns rent kommersiella skäl i en del sammanhang. När det gäller verktyg för utveckling av mjukvara är marknaden så liten att det är svårt att få betalt för dem. Genom att göra mjukvaran öppen kan företag få bidrag till den genom att andra användare också utvecklar och förbättrar dem.

Fotnot: Lundaprofessorn Thomas Kaiserfeld var också en av talarna och hans presentation ”Open Data, Open Access, Open Knowledge?” finns tillgänglig här.

Etiketter: , , , , ,