Darja_Isaksson_1

Digitaldemokraten som vill sätta standard

Av Anders Frick den 24 augusti, 2016

Darja Isaksson har startat tre digitala byråer och har jobbat med allt från finans och telekom till resor och hemelektronik. Hon sitter i regeringens nationella innovationsråd och ser öppna data som en viktig del av digitala demokratiers infrastruktur.

När Darja Isaksson var sex år gammal skaffade familjen i Piteå sin första dator. Genom pappa Greger, som arbetade på Televerket, lärde hon sig grunderna i programmering. En kandidatexamen i medieteknik och tre företagsstarter senare arbetar 40-åriga Darja idag som frilansande föreläsare och rådgivare inom digitaliseringsfrågor. Sedan 2008 är hennes fokus på uppkopplade prylar och sakernas internet – Internet of Things – och hon tvekar inte att sticka ut hakan:

– Våra myndigheter borde ha ett tydligare uppdrag att jobba med ”digitalt först” och se till att göra information tillgänglig för såväl granskning som användning. Data borde kunna flöda bättre mellan olika myndigheter. Idag är vi långt ifrån så effektiva som vi skulle kunna vara, säger hon.

Darja Isaksson hyllar Sverige som framgångsnation. Vi var tidigt ute med bredbandsutbyggnad och hem-PC och vi är bra på att få fram framgångsrika startupföretag. Att Sverige historiskt sett varit duktiga betyder dock inte att vi automatiskt sett kommer att fortsätta ligga i framkant.

– Digitaliseringen av den offentliga sektorn är ett av våra svagaste områden och det beror på att vi har haft för lite fokus på detta. Data är den råvara som behövs för att kunna bygga nya tjänster och vi borde regleringsmässigt kräva större transparens, säger hon.

Darja Isaksson tycker att man på alltför många ställen saknar en känsla av att det är bråttom, eftersom den svenska självbilden är att vi är bland de främsta länderna i världen. Sanningen är dock att Sverige jämfört med andra nationer snabbt halkar bakåt inom flera frågor.

Darja Isaksson menar att förutsättningarna är goda för att få Sverige att klättra uppåt igen på listorna och bli digitalt föredöme men att vi behöver vara mer proaktiva. Svenskarna har hög tillit till staten och lång erfarenhet av att använda strukturerad data, till exempel i form av personnummer. Dessutom har Sverige en extremt lång historia av offentlighetsprincip.

Källa: Open Data Barometer

Källa: Open Data Barometer

Hon radar upp utländska exempel i allt från Nederländernas plattform för trafikdata till Danmarks framsteg inom e-hälsa och Estlands initiativ för e-medborgarskap med tillhörande tjänster. En ny rapport från Sydkorea visar den direkta kopplingen mellan öppna data och ett lands kunskapsbas.

– Allra bäst på öppna data är nog Storbritannien. De är också ett riktigt föredöme när det gäller att skapa processer i det offentliga där medborgare är delaktiga i att hitta lösningar. Det är jätteviktigt. Jag ser öppna data som en viktig del av digitala demokratiers infrastruktur. Data inom alltifrån transport till hälsa är avgörande för både tillväxt, fungerande välfärd och miljömässigt hållbara system, säger hon.

Varför går det så trögt med att få fler aktörer att publicera öppna data?

– Det är obekant. Man förstår inte riktigt vad det är, och spontant kan det låta konstigt eller i värsta fall farligt. Framförallt ser man inte så tydligt vilka värden det skulle ge den egna organisationen, säger hon.

Darja Isaksson brinner för öppenhet och transparens, men säger samtidigt att det inte räcker med öppna data utan att aktörer ser till att samordna sig.

– Nej, öppna data räcker inte, det måste också finnas standarder för både semantisk och teknisk interoperabilitet inom många områden. Att få sådant på banan kräver samarbeten och i vissa fall mandat som inte funnits tidigare, säger hon.

Under åren har hon fått insikt i att öppna data i mängd kan ge stora samhällsnyttor, men att det då ofta krävs en kritisk volym.

– En enskild liten kommun eller ett enskilt företag kan sällan få de verkligt relevanta nyttorna baserat på enbart sin egen data. En annan insikt är att öppna data i sig inte räcker. Det krävs en hel del processer för att öka interoperabilitet och kvalitet.

Hennes favoritimplementeringar av öppna data är sådana som är ambitiösa nog att lyfta förståelsen av vad datan kan användas till. MIT:s Trash Track från 2009 är ett sådant. Bristol is Open är ett annat som hon fortfarande följer med intresse.

– Jag kan också inspireras av exempel som inte är öppna data per se, men som bidrar till att öppna diskussioner om vad som borde vara det. Svenska Neo4j:s behandling av Panamadokumenten ger oss en fingervisning om varför det kan vara en värdefull tillgång för digitala demokratier att satsa på öppna data som rör vem som fattar beslut, vilka transaktioner som görs och annan lokal granskning som traditionella medier inte längre kan finansiera, säger hon.

Hon nämner även Peltarion, som är ett mjukvaruföretag som använt maskininlärning på öppna väderdata från SMHI.

– Sedan har vi ju sci-hub.io, som visserligen är olagligt. Men nu har EU:s forskningskommissionär slagit fast att EU:s forskning ska vara ”open access, open science, open to the world” så förhoppningsvis ser vi snart en snabb ökning av öppna data relaterat till forskningsresultat, säger hon.

Vilken är dina framtida favoritimplementeringar av öppna data?

– Allt som bidrar till en snabbare utveckling mot ett hållbart samhälle; Optimeringar av transportflöden, sophantering, snöskottning, energieffektivisering, och så vidare. Dessutom tillgång till forskningsdata som ökar tempo och kvaliteten i forskningen.

Om vi blickar fem år framåt – vad tror du då kommer att ha hänt på öppna data-fronten?

– Då är öppna data en självklar del av infrastrukturen, vilket gör att samtliga myndigheter och andra delar av det offentliga investerar i underhåll och vidareutveckling av sina öppna data. Jag hoppas också att vi då aktivt experimenterar med, och skalar upp, olika samarbets- och affärsmodeller omkring användningen av öppna data för samhällsnyttiga implementationer.

Följ Darja Isaksson på Twitter: https://twitter.com/darjaisaksson

Etiketter: , ,