Internets infrastruktur, nätneutralitet och billigare surf

Under våren har det flitigt diskuterats nätneutralitet, roamingavgifter inom EU samt hur internet ska styras på en global nivå. Vår policyrådgivare Staffan Jonson sammanfattar vad som har hänt den senaste tiden.

Read this blog post in English.

En av sommarens mer centrala händelser för europeiska internetanvändare är att det lettiska ordförandeskapet i EU kunde nå politisk enighet med Europaparlamentet om slopade roamingavgifter för mobiltelefoni. Enligt den politiska överenskommelsen ska roamingavgifter inom EU avskaffas 15 juni 2017.

Förkörsrätt online

Vid samma tillfälle nåddes enighet om visst skydd av ett öppet internet, dvs. reglering av s.k. nätneutralitet. Där beslutades att vissa reglering ska införas för hur, och i vilken omfattning, internettjänster får strypas respektive blockeras, med mera. Neutraliteten innebär att skapa regler för hur innehållet på internet separeras från hur det levereras. Genom sådana regler vill EU-kommissionen hindra att visst innehåll kan köpas ’förkörsrätt’ till slutanvändarna.

Reglera utvecklingen

Det senare är viktigt för att användarna ska kunna värdera och välja bland innehållet på internet, utifrån tanken om ett neutralt utbud. Motsatsen skulle hypotetiskt kunna vara att vissa internetleverantörer lockas att sampaketera internetaccess med innehållstjänster, som t.ex. att leverera Facebook men inte twitter, DN men inte SvD, eller Fox News, men inte Al Jazeera.

Nätneutralitetsdebatten handlar med andra ord om att reglera utvecklingen av vissa önskade affärsmodeller, så att internetleverantörer inte lockas att underlåta att leverera visst innehåll på internet, på bekostnad av annat innehåll som ger bättre ekonomisk avkastning.

IANA-funktionerna

Mindre synligt för internetanvändarna är de gångna månadernas framsteg då det gäller överlämnandet av funktioner i internets centrala tekniska infrastruktur (de s.k. IANA-funktionerna) till det globala internetsamfundet. Det är den amerikanska staten som i mars 2014 beslutade att lämna över sitt sista inflytande över funktioner för navigering på nätet (IP-adresser, domännamn och tekniska standarder, med mera).

Nytt förslag

Nytt är att efter ICANN 53 i Buenos Aires i juni finns nu ett förslag till institutionell design av den framtida styrningen av dessa internets centrala funktioner. Det är resultatet av intensivt arbete sedan hösten 2014 att mejsla fram konsensus bland globala intressenter.

Förslaget som utarbetats ger stöd för en fortsatt privat styrning av internets centrala funktioner. Privat betyder emellertid inte nödvändigtvis vinstdrivande. Driften av IANA-funktionerna stannar inom moderorganisationen ICANN, men separeras genom att läggas i ett särskilt dotterbolag. Den övervakning och utvärdering av funktionernas operativa drift som f.n. görs av den amerikanska staten, flyttas över till en partssammansatta kommitté. Där utvecklas förtydligande krav på vilken teknisk tjänst som ska levereras, och en myriad av mekanismer för synpunkter och undanröjande av klagomål utvecklas. Därmed kan transparensen i funktionernas tekniska drift i framtiden bli långt större än den för närvarande är under statligt huvudmannaskap.

Intensiva diskussioner

Men utöver själva institutionsbygget pågår fortfarande en intensiv diskussion om ansvarigheten för infrastrukturen. För vad händer om moderorganisationen ICANN kidnappas av inte så välvilliga krafter? Den amerikanska staten har tidigare agerat som garant för funktionerna i den globala infrastrukturen, men då det yttersta vetot nu ska lämnas uppstår viss oro för om sådan ansvarighet ska kunna utövas, och av vem. Vi ser för närvarande regelbundna hearings i amerikanska kongressen om denna oro, och det diskuteras intensivt i arbetsgrupper som ska utforma sådana mekanismer för ansvarighet. Arbetet fortskrider med väntade färdiga mekanismer för ansvarighet under ICANN 54 -mötet i Dublin, andra halvan av oktober i år.

Mycket kvar att göra

Något som emellertid är tydligt, är att den amerikanska staten inte kommer att släppa på sin kontroll förrän alla dessa mekanismer är på plats. En hel del arbete återstår innan IANA-funktionerna faktiskt flyttar. Det ska skrivas vattentäta avtal mellan inblandade parter, och ICANNs stadgar ska anpassas så att ansvarigheten inte kan utelämnas av den egna styrelsen, med mera. Därför väntas den faktiska övergången som tidigast ske vid halvårsskiftet 2016, dvs. om snart ett år.

Etiketter: , , , , , , Foto: Internet Open av Blaise Alleyne (CC BY 2.0)
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Staffan Jonson Policyrådgivare på IIS

Staffan bidrog, fram till att han slutade jobba hos IIS, med strategiska analyser och råd kring de regelverk som styr IIS verksamhet och ägnade därför mycket tid åt omvärldsbevakning.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

  • Bengt Lindkvist 20 juli 2015, kl 19.59

    Intressant! Vilka krafter ska nu ta över efter amerikanarna, men det vore tråkigt om deras oro vore befogad.

    P.S Funderar på att länka dina intressanta blogginlägg på min blogg – som handlar om bild storys.

    Svara
  • Markus Lövdell 27 juli 2015, kl 19.30

    De flesta punkter utvecklas i rätt riktning tycker jag. Jag har aldrig varit helt positiv till att USA har haft så stort inflytande på hur vårt Internet styrs och fungerar. Men än så länge tycker jag de har gjort ett bra arbete. Att den Amerikanska staten tidigare har agerat som garant för funktionerna i den globala infrastrukturen har varit både bra och dåligt. Det utlovar en stor garanti och trygghet, men å andra sidan ser jag inte USA som världens mest stabila och mest välorganiserade land. Jag tycker detta borde styras på en mer global nivå; där det självklart måste tas väldigt genomtänkta beslut.

    Svara