Internetkunskap – ett utbildningsområde att prioritera

Hur skapar vi vår digitala framtid i en tid då våra digitala upplevelser riskerar att delvis formas av så kallade fake news, propaganda, och desinformation? Vid Internet Governance Forum 2017 diskuterades åtgärder som kan hjälpa oss att tackla den här uppgiften. En återkommande punkt var frågan om innehållsreglering och huruvida vi bör prioritera ett högre ansvarstagande och etiska förbindelser hos de stora företagen, eller statlig reglering. Det enskilt viktigaste att prioritera för skapandet av vår digitala framtid var enligt deltagare i ett antal paneler trots allt behovet av olika former av utbildning för att skapa kunniga internetanvändare

Internetstyrning är ett komplicerat koncept och sker genom många, ofta långa processer och på olika nivåer. Internet Governance Forum (IGF), är en central del av den globala internetstyrningen. Det kanske mest utmärkande med Internet Governance Forum är just att det skapar ett öppet utrymme åt aktörer från olika delar av samhället, särskilt civilsamhället, att diskutera aktuella internetrelaterade frågor. IGF är nämligen ett så kallat flerpartsforum, ett koncept mer känt genom sin engelska motsvarighet, ”multi-stakeholder” forum.

Man fattar inga beslut vid IGF. Där samtalar istället beslutsfattare med civilsamhället, privata aktörer, tekniker och akademiker. Målet är att diskutera hur vi ska utforma riktlinjer, direktiv, och lagar kring dessa ofta omstridda internetrelaterade frågor. Resultatet från dessa diskussioner kan i varierande utsträckning därefter fungera som underlag för beslutsfattare. Även om IGF får kritik just för avsaknaden av ett beslutsfattande mandat, så möjliggör forumet ett unikt utrymme för att diskutera liknande frågor utifrån ett pluralistiskt perspektiv.

I IGFs mandat, som förnyades för en tioårsperiod 2015, ingår bland annat att identifiera framväxande internetrelaterade frågor och uppmärksamma relevanta myndigheter, organisationer och allmänheten på dessa och vid tillfälle ge rekommendationer om hur vi kan eller bör gå vidare. I mandatet ingår även att finna lösningar till nya utmaningar som uppstår i samband med internetanvändning som är av särskilt intresse för internetanvändare i allmänhet.

Fake news och nya proportioner av mediemanipulering

Temat vid 2017 års Internet Governance Forum (IGF) som hölls i Geneve var Shape Your Digital Future, eller ”forma din digitala framtid” på svenska. I det här temat ingick naturligtvis återkommande diskussionsområden som till exempel tillgång till och mänskliga rättigheter på internet, IT-säkerhet och kritisk internetinfrastruktur. Forumet fokuserar varje år på ett antal områden som fylls av paneldebatter och workshops som har föreslagits av olika parter som deltar i forumet. Ett område tittar närmre just på framväxande internetrelaterade frågor, och i år låg ett särskilt fokus på artificiell intelligens (AI), Internet of Things (IoT), Big Data, blockkedjan och fake news.

Påfallande under årets forum var förmodligen alla ekon av just begreppet fake news, som inte bara har populariserats inom olika kretsar efter USAs något omtumlande valperiod 2016, men som därmed även lagt en grund för uttryck av allvarlig oro över demokratiska systems hållbarhet i dagens digitala landskap. Som många tidigare har påpekat, och även poängterade under IGF, så är de här fenomenen knappast nya. Vi kan se liknande strategier och former av mediemanipulering i varje ny fas av medie- och kommunikationsutveckling, hela vägen tillbaka till tryckpressen. Vad vi upplever idag däremot är helt nya proportioner av dess utryck och effekter, en hyperdrive av redan existerande beteenden som möjliggörs av internetspecifik teknik.

Under paneler som tog itu just med dessa fenomen, fokuserade deltagarna därför mer på konstruktiva lösningar än på att beskriva de nu redan väl identifierade utmaningarna. Många paneldeltagare talade om innehållsreglering som en brådskande åtgärd. Vissa menade exempelvis att utan statlig reglering så har vi en begränsad kapacitet att överhuvudtaget bemöta vilseledande information på internet. Andra framhävde också behovet av att företagen tar ett etiskt och ett socialt ansvar genom att reglera innehåll, bygga inkluderande algoritmer och värna om transparens. Teorierna om vilka risker som kan medfölja beroende på vem som ansvarar för reglering och vad det skulle innebära skiljde sig däremot åt. Frågan om innehållsreglering förtjänar därmed betydligt mer fokus än vad jag kan ge den i det här inlägget. Istället vill jag fokusera på vad deltagare lyfte som det entydigt viktigaste att prioritera för en långvarigt demokratisk digital framtid, nämligen utbildning.

Ett behov av utbildning

I flera paneler låg ett särskilt fokus på den allmänna förståelsen av skapandet och mottagandet av information på internet och vilka mekanismer som ligger bakom utformandet. Att politiker och medier exempelvis använder sig av begrepp som fake news för att samtidigt beskriva flera typer av felaktig eller vilseledande information på internet förvirrar användare och leder till en större misstro till information överlag. Därför är det viktigt att vi reder ut betydelsen av alla dessa olika begrepp. Vi stöter även på problem i hur vi ska hantera information när vi inte riktigt förstår mekanismerna som tillhandahåller oss den. Hur kommer det sig att vi blir serverad en särskild typ av information och inte en annan? Hur kommer det sig att det finns tusentals med sociala mediekonton som inte styrs av människor? Hur kommer det sig att alla i din umgängeskrets har fått liknande information, men de andra, de har läst en artikel eller sett en video som har visat något annat? Vem har rätt att säga vad? Vem har rätt till skydd? Och vem har rätt att stänga ner ett konto? Det här är exempel på frågor som en internetanvändare idag gynnas av att ställa. Det som då behövs är framförallt tillgång till verktygen som kan hjälpa oss att hantera all information som vi möter dagligen och finna svar.

Förutom de akademiker, journalister, aktivister och beslutsfattare som pekade på behovet av utbildning, fanns där även de organisationer på plats vid IGF som skapat initiativ för att främja internetkunskap för både barn och vuxna. Europarådet lanserade till exempel en mycket informationsrik och användbar Handbok för internetkunskap som förklarar betydelsen av internetrelaterade uttryck och funktioner av internetspecifika tekniker och inställningar. No Hate Speech Movement är även en kampanj som Europarådet står bakom. Genom den ger rådet ut manualer för hur vi kan arbeta mot näthat och utveckla narrativ som förebygger och motarbetar hat och diskriminering. Dangerous Speech Project är ett samarbete mellan akademiker, yrkesverksamma och organisationer såsom Berkman Klein Center for Internet and Society vid Harvard, Center for Communications Governance vid National Law University in New Delhi, Digital Rights Foundation i Lahore, iHub Research i Nairobi, Network Dynamics Lab vid McGill University i Montreal, och Nexus Fund i USA. Projektet arbetar med att studera och utveckla metoder och verktyg mot hatiskt språk som kan leda till olika former av våld, både on- och offline.

Digitala lektioner

Med ambitionen att vara ett folkbildande kunskapsnav prioriterar givetvis Internetstiftelsen i Sverige kunskap om internet. Digitala lektioner, den senaste satsningen, är en öppen digital utbildningsresurs som bemöter de ändringar som införs i läroplanen, som från och med hösten 2018 kommer att inkludera digital kompetens och programmering. Under första delen av 2018 startar IIS även en större folkbildande satsning med syfte att stärka individens kunskap och förmåga att hantera digitala tjänster och information på ett säkert och medvetet sätt. Goto 10 är dessutom mötesplatsen för internetrelaterat kunskapsbyte och innovation. Genom föreläsningar (även tillgängliga här), workshops och en öppen arbetsyta kan Goto 10 bidra till att öppna upp kanaler mellan entreprenörer, företag, forskare, organisationer, beslutsfattare, och civilsamhället i stort. Genom det här utbytet, dessa möten och kunskapsbyggande material lär vi oss om internet ur ett mycket bredare perspektiv och kan därmed göra vårt yttersta för att bygga vår digitala framtid tillsammans.

Artikeln har inga etiketter

Om bloggaren

Isadora Hellegren Projektledare, Goto 10 Isadora Hellegren har en forskningsorienterad M.A. inom kommunikation från McGill University. Hon är engagerad i historiska, kulturella och politiska frågor om internetspecifik teknik och har fokuserat särskilt på dessa aspekter av krypteringsteknik i relation till internetfrihet. Idag arbetar Isadora som projektledare för Goto 10, en mötesplats för kunskapsutbyte och innovation vid IIS.