Skattungbyn

Halvvägs mot bredbandsmålet 2020 – men vem fixar fiber till glesbygden?

Mer än 49 procent av hushållen och företagen har i dag tillgång till bredband som är snabbare än 100 Mbit/s. Därmed är vi mer än halvvägs mot bredbandsmålet som regeringen satt upp för 2020. Samtidigt är inte alla överens om hur vi ska nå hela vägen fram. Bara åtta år kvar, varifrån ska initiativen komma?

Jag är uppe i byn i Dalarna där jag varit från och till sedan jag var liten grabb. Visst, större delen av min uppväxt spenderades på Södermalm i Stockholm, men då och då hälsade vi på släkten uppe i Skattungbyn.  Jag blev med andra ord utsläppt på grönbete ibland och kanske var det kontrasterna som gjorde att detta har blivit en väldigt speciell plats för mig.

Det kunde varit vilken by som helst i Dalarna med majstång och allt. Men denna by är speciell, detta är nämligen ingen avfolkningsbygd. Hit flyttar folk och betalar bra pengar för husen som de sedan rustar upp. I byn så finns gemensam bastu, en välsorterad matbutik, skola, dagis och en fantastisk anda av att göra saker tillsammans.

En del av denna framgång beror på en kurs som jag själv gick för 10 år sedan och där jag träffade min vackra hustru. Dotcom-bubblan hade spruckit och jag som var rätt less på hela IT-svängen tänkte att en kurs i självförsörjning i Dalarna var precis vad jag behövde. Lite skit under naglarna skulle liksom återställa min entreprenörslusta – och visst blev det så.

Så där spenderande jag ett år av mitt liv. Jag skyfflade dynga, odlade min egen mat och bakade surdegsbröd med gamlingarna i byn långt innan det blev poppis bland lattefarsorna i Stockholm. Men jag IT-konsultfuskade också lite genom att försöka se om jag inte kunde få fram lite bredband till byn.

Kommunen skulle bränna sin bredbandsmiljon på att bygga en fin fiberring runt Siljan. Rakt igenom byn skulle den gå. Telia hade ju redan sin fiber i gatan, men oj, oj vad dyrt det skulle bli att åka på den. Jag räknade lite och kom fram till att om vi skrapade ihop 100 kunder skulle det nog gå runt ändå. Nåväl, min karriär som bredbandsentreprenör i Dalarna blev kort. Kursen tog slut, jag flyttade tillbaka till Stockholm och återupptog mitt springande i ekorrhjulet. Telia dök upp i byn med sin ADSL och folk skaffade det istället.

Som sagt, 10 år senare och jag är tillbaka i byn för lite återträff. Folk har skilt sig och flyttat ihop med andra, vännerna och släkten är lite gråare och barnen till vännerna och släkten är 10 år äldre och i princip oigenkännliga. Folk har Wi-Fi i de gamla rödmålade trähusen och snygga macar på de rustika köksborden.

Byn har visserligen fått Turbo3G men när jag kopplar upp mig på Telias nät så visar sig utlovade två megabit bli knappt en halv. En liten tripp in till stan nästa dag ger mig drygt två med Tre och den värsta bredbandsabstinensen är för tillfället tillfredsställd.

I övrigt har inget hänt. Ingen fiber till husen och telestationen är proppfull med säkert flera på kö. Varken fast telefoni eller bredband delas därmed ut till nya eller gamla bybor och så vitt jag vet så finns det inga andra alternativ.

Jag sitter med släkten över en tallrik pannkakor och pratar om vad man kan göra i stället för ADSL. Jag pratar mig varm för byandan som finns i byn och berättar hur folk i norr fixade det där med fiberläggningen i ett nafs. Jag menar, det dräller ju av traktorer i byn och marken ägs ju av folk själva så tillstånd att gräva kan ju inte vara ett problem.

Varför har fiberutbyggnaden inte kommit längre?

Varför sitter då inte denna by som har en lång tradition av att lösa gemensamma problem med ett bynät med gigabit-fiber? För att finna svaret på detta så tror jag man måste gräva i två hål.

Först och främst så har vi en lite trött och kraftigt konsoliderad privat sektor. Näringsdepartementet tycker att det är den privata sektorn som ska bygga ut fiber. Men jättarna svalde småoperatörerna, deras organisationer trimmades i spåren av krisen och expansionslustan svalnade.

Det finns trygga och stabila inkomster i de investeringar som redan är gjorda. Varför ska man ge sig ut och ragga några hundra kunder i byarna runt Dalarna när man redan har hundratusentals kunder i storstäderna som glatt betalar sin bredbandshundring i månaden. Beviset för denna tes är tydlig i Skattungbyn. Byn är proppfull med bredbandsberoende gammelkursare och distansarbetande läkarsekreterare, men ingen stor operatör står och bankar på dörren för att få bygga fiber här.

ADSL sög initiativförmågan ur byinvånarna

Men varför kommer det inget initiativ från byborna? Det måste vi nog skylla på Telias fina kopparinfrastruktur. Det som för några år sedan sågs som en enorm tillgång, där Sverige snabbt kunde få ut bredband till en stor del av sin befolkning, har idag blivit en bromskloss utan dess like.

Telias ADSL har gjort byborna slöa. Det är dyrt, men inte tillräckligt dyrt för att få byn att sätta sig i traktorn och gräva fiber. Det är slött, men inte tillräckligt slött för att få byalaget att starta ett stadsnät. När Telia landade med ADSL så sög man liksom initiativförmågan ur byinvånarna och där är vi än idag. ADSL är inte heller någon framtidsteknik, det kommer ingen 100 Mbit/s-variant som fungerar i dessa byar.

Jag sitter där vid middagsbordet med magen full av nässelpannkakor och tänker att det nog är kört med regeringens bredbandsmål. Om det inte ens finns initiativ här så kan det inte finnas på många andra ställen heller. Jag blir mycket förvånad om Skattungbyn har 100 Mbit/s till alla hushåll 2020. Utan krafttag och kraftiga subventioner till både den privata sektorn och lokala initiativ så kommer inget hända.

Vad händer om vi missar målen 2020? Jo, Sverige kommer fortsätta halka efter som vi gjort de senaste åren. Framtida tjänster som kräver högre hastighet kommer inte kunna slå igenom eftersom många helt enkelt saknar hastigheten. Utvecklingen där internet gett glesbygden nya möjligheter i form av distansarbete och företagande kommer avstanna. Den positiva utvecklingen som internet bidragit till kommer helt enkelt avstanna.

Samtalet vid middagsbordet glider istället in på den dåliga mobiltäckningen i en av kursens hus och jag lovar hjälpa till nästa dag med en repeateransökan. Skönt att man får göra lite nytta på semestern i alla fall.

Etiketter: , , , , , , ,

Om bloggaren

Rickard Dahlstrand Projektledare för Bredbandskollen Rickard har varit med och byggt upp Bredbandskollen på IIS där du kan testa hastigheten på olika bredbandsuppkopplingar. Han har även utvecklat liknande mätsystem för att testa TCP/IP-nätverk åt olika företag samt arbetat som lärare i nätverksteknik.