Internetjättar tar strid för nätneutralitet – men frågan är inte svartvit

Hur stor makt ska våra internetleverantör ha när det kommer till att kontrollera informationsflödet över nätet? Nätneutraliteten är den stora politiska frågan i USA den här veckan – en debatt där flera kända företag redan har tagit tydlig ställning. Men är deras ställningstaganden helt och hållet altruistiska?

Diskussionen om vad som händer när fler och fler operatörer börjar att dela upp trafiken i ett A- och ett B-lag har återigen kommit upp på tapeten i USA. Det handlar så klart om nätneutralitet. Under Obama-regeringen stärktes nätneutraliteten i USA genom regleringar som infördes. Under den nya presidentadministrationen som leds av Donald Trump är det annat ljud i skällan. Den amerikanska federala myndigheten FCC under ledning av Ajit Pai planerar att ”rulla tillbaka” nätneutraliteten.

På onsdag denna vecka är det därför även ”Day of Action to Save Net Neutrality”. En dag då aktivister och företag på olika sätt kommer att försöka påverka beslutsfattare och informera allmänheten om vikten av nätneutralitet. Bland deltagarna finns bland annat namn såsom Facebook, Google, GitHub, Amazon, Twitter, Reddit, Pornhub och Netflix. Men även Greenpeace till exempel.

Två sidor

Redan för ett antal år sedan så brottades den amerikanska federala myndigheten FCC med om man skulle ha nätneutralitet i landet eller ej. 2015 bestämde man sig för att landets internet skulle vara öppet och att man inte kunde erbjuda företag gräddfil om de betalade lite extra, något som Feber bland annat har skrivit om.

Enligt motståndarna tar USA nu återigen ett steg tillbaka, och ger mer makt till telekombolag och internetleverantörer att styra trafiken. Samtidigt är det inte riktigt svart eller vitt. Att stora internetjättar försvarar nätneutraliteten är inte speciellt konstigt om man även tar i beaktande att många av dem tjänar pengar på status quo. Idag är det till stor del internetleverantörerna som får bära kostnaderna för att investera i infrastruktur, inte tjänster som Netflix och Youtube som kräver mycket trafik (även om det såklart finns exempel på när pengar går från innehållsleverantörerna till operatörerna för att man vill säkerställa kapacitet).

Vad händer nu?

En huvudregel i EU-regelverket på området är att all trafik på internet ska behandlas likvärdigt av internetoperatörerna. Något som den estländske politikern Andrus Ansip, vice ordförande i Europeiska kommissionen med ansvar för den digitala marknaden, nyligen påpekade på Twitter.

Ändå är den amerikanska debatten som uppstått välbehövlig. I grund och botten handlar det nämligen om synen på internet. Ska telekombolag och internetleverantörer ha möjlighet att kontrollera informationsflödet över internet, och ge viss trafik högre prioritet? Vem ska bära kostnaderna för investeringar i infrastruktur?

Det som händer i det stora landet i väst brukar dessutom som bekant kunna få återverkningar även på den här sidan Atlanten. Den här veckan får vi se vilken väg USA väljer att gå.

Etiketter:
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Per-Ola Mjömark Kommunikatör Per-Ola jobbar med kommunikation på IIS och spenderar dagarna med att skriva stringenta ingresser i Wordpress. Han har bakgrund som journalist och webbredaktör, men har även arbetat som pressofficer i Afghanistan och Mali.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

  • Jonathan 12 juli 2017, kl 08.18

    Nej, den amerikanska debatten är inte välbehövlig. Det är ett dåligt försök att ge fördelar åt ett av USAs värsta bolag Comcast (som redan har en näst intill monopolliknande ställning på den amerikanska marknaden) under det väldigt missvisande namnet ”Restoring Internet Freedom Act”. De enda som tjänar på Nätneutralitet är ISP.

    Så länge vi befinner oss i en sits där man i stora delar av världen inte kan välja sin ISP och därför inte har valmöjligheten att välja bort ett bolag som helst vill göra Internet till en glorifierat KabelTV.

    Nätneutralitetdebatten är svart och vit. Det är en ren förutsättning för att Internet ska fortsätta verka och inte bara cementera nuvarande strukturer.

    Svara