Den Svenska regeringen och ACTA

I och med dagens omröstningar i flera kommittéer i EU-parlamentet sätts troligtvis en av de sista spikarna i ACTA-avtalens kista, åtminstone för Europas del. EU:s IT-kommissionär Kroes lade i maj ut texten varför mänskliga rättigheter är viktiga också på nätet. Hennes tal uppmärksammades kanske mest pga. av en försiktig och något kryptisk förklaring att ACTA inte kommer att bli av. ” We are now likely to be in a world without SOPA and without ACTA.”

Men det finns trots det anledning att uppmärksamma hur frågan hanterats i Sverige, av den svenska regeringen. Att få effekterna av ACTA-avtalen offentligt genomlysta har i Sverige efterfrågats åtminstone sedan 2009. Dåvarande IT-minister Åsa Torstensson lär också ha argumenterat direkt gentemot sin kollega i den amerikanska regeringen för ökad offentlig insyn i avtalen. Trots det verkar alltså det svenska ordförandeskapet i EU under hösten 2009 argumenterat för motsatsen, åtminstone inom ramen för själva ACTA-förhandlingarna.

29 maj offentliggjordes ett antal dokument skrivna i samband med ACTA-förhandlingarna. Dokumenten är referat från dessa möten. European Digital Rights  (EDRI) har publicerat och läst dokumenten.

EDRI sammanfattar sin kritik i tre punkter :

  • att det svenska ordförandeskapet för EU aktivt ska ha argumenterat för att mörka innehållet i, och effekterna av, avtalen
  • att EU-kommissionen haft fel i regeln om överträdelser mot upphovsrätt
  • att EU under själva förhandlingarna – mot sin egen utsago – ska ha insett att ACTA skulle ha direkta effekter i nationell lag.

Att ACTA skulle ha substantiella effekter i svensk lagstiftning var också något som förnekades av den svenska regeringen.

EDRI ger en kritisk bild av den svenska hanteringen av ACTA. Om EDRIs tolkning stämmer, har alltså förra IT-ministern hos sin amerikanska kollega argumenterat för ökad öppenhet och offentlig insyn i vad ACTA-avtalet faktiskt skulle komma att innebära. Samtidigt tycks det svenska ordförandeskapet i EU argumenterat för motsatsen, dvs. att så lite som möjligt av avtalens innebörd skulle få läcka ut.

Så har vi det här med källkritiken. Vid en läsning av EDRIs källor väcks misstanken att beskrivningen av svenskt agerande baseras på ett missförstånd. Sverige förkortas vanligtvis SE, men i det EU-dokument EDRI hänvisar till benämns Sverige SW. Efter kontakt med EDRI bleknar emellertid hypotesen om missförstånd. EDRI vidhåller på direkt fråga att SW i dokumenten betyder Sverige, något som bara de deltagande i mötet kan vara säkra på.

Det finns många om och men i den här historien, men när allt är sagt och gjort tycks alltså den svenska regeringen under ordförandeskapet talat med kluven tunga. Den ena handen tycks inte vetat vad den andra gjort. Det är väl inte heller första gången i världshistorien som detta problem uppstår i ett land. Men det finns inte desto mindre något att lära i detta. Öppenhet och offentlig insyn i dessa förhandlingar hade varit en fördel för alla, precis som sades redan då. Det andra är att regeringens ståndpunkt i ACTA-frågan fortfarande framstår som otydlig.

Etiketter: Foto: av ()

Om bloggaren

Staffan Jonson Policyrådgivare på IIS Staffan bidrog, fram till att han slutade jobba hos IIS, med strategiska analyser och råd kring de regelverk som styr IIS verksamhet och ägnade därför mycket tid åt omvärldsbevakning.