integrity

Delade meningar om personlig integritet

Insight Intelligence har för tredje året i rad genomfört en riksomfattande attitydundersökning som handlar om personlig integritet och hur svenska folket ser på att dela med sig av privat information digitalt. Undersökningen har genomförts i samarbete med Advokatfirman Lindahl, Sveriges kommuner och Landsting, Cybercom Group och IAB Sverige. Resultatet visar definitivt på att det finns delade meningar.

Andelen som ser insamlingen och användandet av personlig, digital information i samhället som positivt har ökat med nio procentenheter de senaste två åren. Andelen som ser det som negativt har minskat med sex procentenheter under samma period. Som i tidigare undersökningar är det de yngre i högre utsträckning än äldre som ser det som positivt.

Samtidigt har andelen som är oroliga för att information som man delar med sig av digitalt används i syften som man inte är bekväm med ökat med 17 procentenheter under samma period. Svenskarna är alltså allt mer positiva till informationsinsamling i sig men är mer oroliga för säkerheten i hanteringen av den egna informationen som samlas in. Något motsägelsefullt.

Hur står det till med den personliga integriteten?

Integritetskommitténs delbetänkande ”Hur står det till med den personliga integriteten?” innehöll en bilaga med en systematisk kunskapsöversikt över forskning kring frågan om på vilket sätt människan och hennes beteende påverkas av den accelererande digitala hanteringen av hennes uppgifter och privata sfär. Översikten togs fram av Lunds universitet och visar att det både internationellt och i Sverige finns förvånansvärt lite kunskap om vilken inverkan digital övervakning har på människans beteende och på hennes uppfattning om världen och sig själv.

Hälso- och sjukvårdssektorn

I årets undersökning kan vi konstatera att svenskarna blivit mer positiva eller bekväma med att dela med sig av information inom samtliga vårdrelaterade områden. Det är tydliga attitydskillnader med i många fall 10 procentenheter på bara ett år, medan vi däremot av svaren på frågan om vilket förtroende svensken har för olika aktörer som hanterar information digitalt kan dra slutsatsen att förtroendet för vårdaktörer snarare minskat än ökat det senaste året.

Integritetskommittén var inne på samma spår och konstaterade i delbetänkandet att det uppstår risker i samband med informationshantering inom hälso- och sjukvården till följd av:

  • bristande ledning och ansvarstagande över informationssystemen och de personuppgifter som hanteras i dessa,
  • komplexa miljöer med många olika system för hantering av information, (gamla system)
  • brist på gemensamma lösningar, till exempel gemensam infrastruktur, (gemensam struktur)
  • bristande regelefterlevnad
  • bristande kunskaper hos både personal och ledning
  • bristande informationssäkerhet.

En förklaring till attitydskillnaden är möjligen att man som individ oftare stöter på information som har att göra med e-hälsa, elektroniska journaler, digitala recept och digitala läkarbesök och därmed vant sig vid att det förekommer.

Det behövs mer integritetsskyddande teknik

En fråga som ligger när forskningen, är användandet av integritetsskyddande teknik. I sitt delbetänkande uppmärksammade integritetskommittén att integritetsskyddande teknik skulle kunna användas i betydligt större omfattning än vad som är fallet i dag, och i en av delbetänkandets bilagor lyftes flera goda exempel fram. Användandet av väl utformad integritetsfrämjande teknik skulle med största sannolikhet göra det möjligt att uppnå en mer fördelaktig jämvikt i avvägningen mellan nyttoeffekter och risker för den personliga integriteten.

Å ena sidan påstår de flesta i den nu aktuella undersökningen att mer information om hur den insamlade informationen används skulle få dem att känna sig tryggare, medan å andra sidan nästan sex av tio eller 57 procent säger att de aldrig läser texter om villkor för behandling av till exempel kakor. Igen, motsägelsefullt.

Reklamblockerare

Det verkar finnas en allmän oro för hur ens insamlade information används vilket märks i de öppna svaren i undersökningen men också av det faktum att fler försöker begränsa insamlingen av data. På frågan ”Har du gjort några aktiva val för att begränsa den data som samlas in om dig?” svarar nästan fyra av tio att de använder så kallade ”ad blockers” eller reklamblockerare vilket är något fler än förra året. Var fjärde svarar att de någon gång avslutat en digital tjänst för att de känt att den var för integritetskränkande. Frågans formulering inrymmer sannolikt både de som använder reklamblockerare för att undvika annonser och de som gör det för att värna om sin integritet. Det finns dock tecken på att irritationen mot digital annonsering generellt har ökat de senaste åren. Det finns även en tydlig koppling mellan synen på kränkning av digital integritet och ökad digital annonsering.

GDPR

En ny dataskyddsförordning (GDPR) träder i kraft i maj 2018 (något som för övrigt hela 84 procent av respondenterna i undersökningen från Insight Intelligence inte hört talas om). De nya reglerna syftar bland annat till att stärka individens kontroll över sin privata information digitalt. GDPR kommer i allra högsta grad att ställa skärpta krav på användandet av integritetsstärkande tekniker och arbetssätt eftersom den bland annat inför uttryckliga krav på inbyggt dataskydd och dataskydd som standard (artikel 25), innehåller allmänna krav på säkerhet i samband med behandling av personuppgifter (artikel 32) och inför en skyldighet att göra konsekvensbedömningar (artikel 35). Det talar alltså för att det är hög tid att sysselsätta sig med forskning och utveckling på området.

(Intressant iakttagelse: Endast en av de organisationer som varit med och finansierat undersökningen om integritet skyddar sina användare med krypterad kommunikation, det vill säga har https:// i sin adress, och det är SKL).

Etiketter: ,
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef, IIS Rankad som en av Sveriges främsta IT-säkerhetsexperter. En av få utvalda i världen att delta i nyckelgenereringen för DNSSEC i rotzonen för internet. Ledamot i ett flertal styrelser och remissvarare på statens offentliga utredningar om internet och säkerhet.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

Ingen har kommenterat artikeln ännu.