Behöver alla skolbarn lära sig programmera?

Precis som alla barn behöver lära sig sy för att förstå hur kläder är gjorda, behöver vi programmering för att förstå det mest grundläggande i hur tekniken fungerar. Det menar .SE:s Kristina Alexandersson.

Jag tycker att i mina nätverk på nätet finns det en pågående diskussion kring vikten av att barn lär sig programmera. Det pratas om att skolan har en viktig roll i förhållande till dessa färdigheter. I debatten höjs röster för att vi i Sverige borde göra som Storbritannien, Estland och Finland – fatta beslut om att programmering och kunskaper i kod ska vara en del av grundskolans läro- och kursplan.

Är det skolans uppgift att lära barn att koda? Ska alla skolbarn bli programmerare? Och behövs det en ny läroplan för det?

Enligt läroplanen ska skolan ”förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.” Ligger kod och programmering inom ramen för ”de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver” kan man fråga sig?

Jag är benägen att säga ja, eftersom internet är en så central del av vårt sätt att leva och umgås och vara. Internet är också den viktigaste anledningen till att alla barn oavsett socioekonomisk bakgrund behöver lära sig kod och få grundläggande förståelse för hur programmering fungerar.

Kod och programmering

Den avgörande skillnad som internet har på vårt sätt att leva gör att vi alla befinner oss i en värld där vi möter program och datorer som en naturlig del av vår vardag. Då är det avgörande att alla barn förstår de grundläggande elementen i den verkligheten, nämligen kod och programmering. Precis som alla barn behöver lära sig sy för att förstå hur kläder är gjorda, behöver alla förstå det mest grundläggande i hur den digitala teknik som vi omger oss av fungerar. De kan inte lämnas till att bara kunna använda, oreflekterat.

Elever behöver kort och gott kunskaper i hur de digitala tjänsterna fungerar, är uppbyggda och skapade.

Elever behöver förstå att det inte är magi som gör att den smarta mobilen gör det som du vill, utan den smarta telefonen gör det som den gör för att en människa eller en grupp av människor har berättat/bestämt vad den ska göra. Att ha grundläggande förståelse för kod och programmering gör barn och elever mer medvetna om hur tekniken fungerar, och förstå att de genom kunskaper i programmering har möjligheter att påverka hur tekniken fungerar.

Det är skolans uppgift att ge alla barn samma förutsättningar att ta till vara på de möjligheter och kunna hantera de risker som finns i vår samtid. Och om skolan inte tar sig an den uppgiften finns det en stor risk för att det uppstår em kunskapsklyfta mellan de barn som får grundläggande kunskaper om hur den digitala tekniken fungerar genom att de har engagerade pedagoger och initierade föräldrar, och de barn som inte får någon vägledning.

Vi lär genom att göra

A och O är att alla barn får tillgång till dessa kunskaper, och att det inte bara lämnas åt frivilliga insatser och initierade föräldrar, för då är risken stor att det gapet som uppstår mellan de som har insatta föräldrar och de som lämnas åt sig själva att förstå består mellan de som upplever teknik som magi och de som kan styra och bestämma för hur denna teknik fungerar.

Behöver barn lära sig kod, och programmera för detta?

Ja, jag tror det! Anledningen är enkel, vi lär genom att göra! Genom att lära sig koda, får elever kunskaper i hur programmering fungerar, vad som krävs för att få program att fungera. Vi på .SE tror också av den enkla anledningen att vi lär genom att göra. Det gör också att vi på .SE har gett ut en guide Barnhack med XL-material för hur du kan arbeta med Scratch tillsammans med dina barn/elever. Vi har också på Webbstjärnans kursportal skapat en webbkurs för pedagoger för att arbeta med Scratch tillsammans med elever. I vår kommer vi även genomföra en rad workshops för pedagoger, som arbetar på grundskolan, för att de ska få grundläggande färdigheter och kunskaper i hur de kan arbeta med kod inom ramen för den rådande läroplanen.

.SE har också genom Internetfonden stöttat projektet Teacherhack, som är ett projekt som genom att ”hacka” läroplanen, det vill säga läsa den med ögon för var kod och kodkunskaper kan komma in, vill ge pedagoger det mandat som behövs för att sätta igång.

 

 

Etiketter: , , ,
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Kristina Alexanderson Chef, internet i skolan, IIS Kristina ansvarar för Webbstjärnan, en skoltävling för elever där de under handledning av sina lärare publicerar skolarbete på internet. Kristina är i grunden lärare i svenska och samhällskunskap, men har sedan 2011 ansvarat för Webbstjärnan. Hon är av regeringen utsedd till expert i Digitaliseringskommissionen. Sedan 2013 är Kristina även projektledare för Creative Commons Sverige.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

  • Erik 17 december 2014, kl 14.58

    Låter som en utmärkt idé, själv fick jag i högstadiet i Visby under 90-talet lära mig grunderna i HTML-kodning i windows antekningsblock eftersom det var det då enklaste sättet att göra en egen hemsida.
    Som jag ser det så behöver inte undervisningen vara mer komplicerad än så eftersom det tydligt och enkelt illustrerar grunderna i både äldre och nyare programmeringsspråk.

    Svara
  • Paul 21 december 2014, kl 02.01

    Nja någon grundläggande förståelse över databaser och enkel kod är väl lämpligt, absolut ingen fördjupelse, men att begripa sammanhanget mellan en mysqldatabas och en hemsida är ju inte dumt..

    Svara