Att använda internet när man har en funktionsnedsättning

Begripsam har gjort ett stort jobb med att kartlägga ett tidigare okänt område. Man har nu publicerat rapporten ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet”, baserat på en undersökning med samma namn man genomfört i samarbete med Post-och telestyrelsen och Konsumentverket.

Förutom huvudrapporten har de även tagit fram ett tjugotal separata delrapporter, en för varje diagnosgrupp eller funktionsnedsättning. Undersökningen kompletterar den officiella statistiken om vad vi svenskar gör på internet och hur vi tycker smarta telefoner, datorer och surfplattor fungerar. De personer som deltagit i Begripsams undersökning har olika diagnoser, funktionsnedsättningar och svårigheter.

Undersökningen har gjorts som en ”skuggundersökning”. Idén är att med andra urvalsmetoder nå de grupper som inte är representerade i de breda undersökningarna och ställa motsvarande frågor till dessa grupper för att se om det verkar finnas gap mellan de här grupperna och hela befolkningen – men också för att kunna undersöka om det finns skillnader mellan olika grupper och inom varje grupp.

Deltagarna har kunnat svara via webbenkäten, pappersenkät, telefonintervju eller personligt besök av datainsamlare. Deltagarna har rekryterats genom samarbete med olika organisationer som representerar personer med olika funktionsnedsättningar men även via Facebook.

Vad blev det för resultat?

Här redovisar jag några av resultaten som framkommit men rekommenderar er att ta en titt i själva rapporten för mer detaljer både om undersökningen och av resultaten och svaren på de öppna frågorna.

De som tycker att det är svårast att navigera på internet är de blinda, men det är ändå mer än hälften av de blinda som inte tycker att det är svårt.

Många, även personer som inte har funktionsnedsättning, tycker det är svårt med lösenord. Allra svårast med lösenord tycker personer som har svårt att lära sig nya saker att det är, där nästan hälften (46 %) säger att det är svårt. Att så många redovisar svårigheter med lösenord skapar troligen stora svårigheter för de individer som vill använda internet till något mer än att ”surfa runt”. Det är mycket av användandet av nätet som kräver lösenord eller andra sätt att identifiera vem man är.

Rapporten visar även på att designers och formgivare behöver lära sig mer om hur man skapar bra gränssnitt. Det finns en rad hjälpmedel men det som gör att hjälpmedlen inte fungerar är att olika gränssnitt inte är konstruerade korrekt. Det rör sig oftast om tekniska brister i konstruktionen. Dessa brister skulle till stora delar försvinna om designers och utvecklare följde tekniska standarder.

Många personer med funktionsnedsättning brukar be andra om hjälp med att göra saker på internet. Resultatet antyder att det är viktigt att ha personer runt omkring sig som kan hjälpa till, det vill säga personer som har en digital kompetens. I mer kvalitativa studier framgår att bristande digital kompetens kan finnas hos personal på särskilda boenden eller i dagliga verksamheter. Jag passar på att tipsa om IIS guide för dig som vill hjälpa till att introducera internet för äldre.

Boka tid till vården

Rapporten innehåller redovisning av en rad olika aktiviteter man kan göra på internet. En aktivitet är att boka tid till vården via internet. En intressant iakttagelse är att det tycks finnas en betydande motvilja mot att använda nätet för att boka tider inom samtliga granskade grupper. Begripsam ville med frågan få en indikation på hur personer med olika funktionsnedsättningar ser på e-hälsa.

Frågan och resultatet behöver naturligtvis nyanseras men att så stora andelar inom varje grupp markerar en tveksamhet måste tas på stort allvar. Personer med vissa funktionsnedsättningar och diagnoser har mycket omfattande kontakter med vården. De effekter av att digitalisera vården som olika aktörer hoppas att uppnå kommer att bli mindre eller helt utebli om inte grupper med omfattande interaktion med vården är positiva till och villiga att använda de digitala tjänster som växer fram.

Egen blogg vanligare

Andelen personer som har en egen blogg tycks vara större bland personer med många olika funktionsnedsättningar än när vi jämför med hela befolkningen. I Svenskarna och internet 2017 har åtta procent av befolkningen skrivit egna blogginlägg. I det materialet är det lika vanligt att skriva bloggar bland kvinnor som män.

I Begripsams undersökning förefaller det som att utrycka sig via en blogg är mycket viktigt för många personer med olika funktionsnedsättningar. Till exempel är det en tredjedel (32 procent) av kvinnorna med autismspektrumdiagnos i undersökningen som har en blogg.

Personer med läs- och skrivsvårigheter och inlärningssvårigheter är de som bloggar minst men personer med många andra typer av svårigheter använder sig av en blogg. Det tyder på att det finns ett starkt uttrycksbehov. Det tyder också på att tekniken som sådan är tillgänglig och användbar, för den som kan läsa och skriva och som förstår hur man startar en blogg, skapar inlägg med mera.

Etiketter: , , , Foto: Australia Awards recipient Jaka Anom Ahmad Yusuf from Indonesia av Department of Foreign Affairs and Trade (CC BY)
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Pamela Davidsson Chef, statistik och fakta Pamela är chef för området statistik och fakta på IIS. Hon ansvarar för portalen internetstatistik.se och studien Svenskarna och Internet. Tidigare har Pamela jobbat med marknadsstatistik på PTS och har en lång bakgrund inom telekommunikation från bland annat Ericsson och Televerket.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

Ingen har kommenterat artikeln ännu.