Så bygger du upp din argumentation vid en domännamnstvist

I dagarna avgjordes en tvist om domännamnet gudrunschyman.se av .SE, något som uppmärksammades i flera tidningar. Sedan i höstas har besökare av webbadressen gudrunschyman.se omdirigerats direkt till Avpixlats sajt. Ärendet avgjordes till Gudrun Schymans fördel.

Tvistlösaren ansåg att Gudrun Schyman hade rätt till domännamnet och det kommer därför, om beslutet inte överklagas till domstol, att föras över till henne. Med avstamp i det ärendet tänkte jag berätta mer om vad som är viktigt för dig att tänka på för att nå framgång i en tvist om domännamn (ATF).

Först en liten summering av vad alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) är. ATF är det förfarande som vi tillhandahåller för den som anser sig ha bättre rätt till ett visst domännamn och är ett alternativ till att ta tvisten till domstol.

.SE administrerar förfarandet men det är tvistlösarna inom ATF som fattar besluten helt självständigt mot bakgrund av de regler som gäller och den praxis som har utvecklats.

Argumentera skriftligt

ATF är ett helt och hållet skriftligt förfarande vilket innebär att tvistlösarna avgör ärendet utifrån den information som lämnas i de dokument som parterna i ärendet skickat in.

Det finns alltså ingen möjlighet för dig att muntligen redogöra för tvistlösaren. Det är därför mycket viktigt att du noga argumenterar för din sak, utifrån de kriterier (rekvisit) som måste vara uppfyllda, i din inlaga och skickar med bevisning. Exempel på bevisning kan vara en kopia på registreringsbevis från Bolagsverket, en kopia på varumärkesregistreringsbevis och utskrivna skärmdumpar från motpartens och din egen webbplats.

För att du ska vinna framgång måste samtliga av dessa tre kriterier vara uppfyllda:

  1. Du måste ha en rättighet (till exempel släktnamn, varumärke eller firma) med giltighet i Sverige;
  2. den som nu innehar domännamnet ska ha handlat i ond tro när han eller hon registrerade eller använde domännamnet;
  3. den som nu innehar domännamnet ska inte heller ha en rätt eller ett berättigat intresse till domännamnet.

Vad döljer sig bakom dessa kriterier?

I registreringsvillkoren p. 7.2 kan du se alla de namn, benämningar och rättigheter som kan läggas till grund för ett överförande eller en avregistrering av ett domännamn. Ingen rättighet är mer värd än någon annan av de uppräknade i förhållande till domännamnet.

Den rättighet man åberopar ska vara giltig i Sverige, till exempel ska ett varumärke eller firma vara registrerat så att det gäller i Sverige. Du som söker måste visa att du har rätt till den åberopade rättigheten, till exempel genom äganderätten till registreringen. Det är också viktigt att domännamnet och rättigheten är identiska eller förväxlingsbart lika.

Exempel på omständigheter som kan tala för att domännamnet har registrerats eller använts i ond tro är att innehavaren utnyttjar eller planerar att utnyttja sökandens goda rykte, marknadsposition eller kännetecken för att driva trafik till sin egen webbsida, eller att domännamnet har registrerats för att säljas till sökanden.

Slutligen måste även den som innehar domännamnet visa att denne har en rätt eller berättigat intresse till Domännamnet. Omständigheter som då kan beaktas är till exempel om innehavaren har en rättighet som är identiskt med eller liknar domännamnet eller att domännamnet används eller har registrerats för att användas i sin språkliga betydelse.

Hur uppfylldes kriterierna i fallet gudrunschyman.se?

Om vi tar gudrunschyman.se som exempel så uppfylldes kriterie 1 genom att släktnamnet Schyman gav rättsgrund i Sverige och det liknar domännamnet. I sin ansökan om att få domännamnet överfört har Gudrun Schyman påpekat att hon är den enda i Sverige som har Gudrun som tilltalsnamn i kombination med efternamnet Schyman.

Utifrån den argumentation och bevisning som lämnats in, bland annat kopior av sidor från Avpixlat, gällande ond tro (kriterie 2) bedömde tvistlösaren att innehavaren var i ond tro vid användningen av domännamnet eftersom domännamnet använts för att leda trafik till texter som har syftat till att skada sökandens anseende och legitima verksamhet.

Till sist så har Innehavaren inte visat någon rätt eller berättigat intresse till domännamnet genom den bevisning som Innehavaren skickat in.

Så sammanfattningsvis kan sägas att din argumentation och bevisning i en tvist om rätten till ett domännamn är helt avgörande för dess utgång. Vill du inte hamna i det läget gällande ditt personnamn rekommenderar jag att du läser Peter Forsmans blogginlägg om hur man skyddar sin nätidentitet.

Mer vägledning om hur du kan argumentera för att få framgång kan du hitta om du sorterar avgjorda ATF-ärenden på Benämning.

Etiketter: , , , , , , , Foto: Gudrun Schyman och Studio Total av Fredrik Wass ((CC BY-NC-SA 2.0))
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Elisabeth Ekstrand Chefsjurist Elisabeth säkerställer att IIS verksamhetsområden följer relevant lagstiftning så som stiftelselagen, toppdomänslagen och personuppgiftslagen.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

  • Fredrik 26 april 2014, kl 04.55

    ATF-förfarandet verkar inte ske på ett direkt objektivt och standardiserat vis. Det verkar även vara ytterst subjektiva skillnader mellan Avslag och Bifall. Tycker även att det finns inslag där tvistlösaren tydligt tar ställning för den ena parten.

    I förfarandet med Mötesplatsen ställer sig tvistlösaren och agerar innehavarens försvarsadvokat med rent skitsnack. I fallet Happy Pancake ställer sig tvistlösaren på sökandens sida med rent skitsnack.

    Kanske är jag bara lite naiv som tror att det normala i dessa fallen borde ha varit det omvända utfallet.

    Dessutom tycker jag att en del beslut är fattiga på innehåll medan andra är utförliga med argumentation både från sökande och innehavare.

    Svara
    • Elisabeth Ekstrand
      Elisabeth Ekstrand 28 april 2014, kl 16.38

      Hej Fredrik,

      ATF:s tvistlösare är erfarna jurister med lång erfarenhet av att avgöra just domännamnstvister. Poängen med mitt inlägg är just att tydliggöra vikten av att argumentera för sin sak vid ATF eftersom tvistlösarna enbart fattar beslut på handlingarna som kommer in. Vilket beslut det blir (bifall eller avslag) avgörs därför helt av den inkomna argumentationen utifrån ATF-reglerna och praxis.

      Båda de två fallen som du nämner har avgjorts enligt reglerna för påskyndat förfarande och besluten är då kortfattade till skillnad från ett vanligt ATF-beslut. I ett påskyndat förfarande har det inte heller inkommit ett svar från innehavaren, vilket också skiljer det från ett vanligt ATF-ärende.

      Svara
  • Joakim 28 april 2014, kl 16.12

    Fast i just detta fall tycker jag det är ganska självklart och dessutom är jag motståndare till att registrera domännamn i syfte att skada eller tjäna pengar på en registrering.
    Kan inte tänka mig en enda anledning personen skulle kunna ha rätt till domännamnet gudrunschyman.se

    Svara