Årets största internethändelser 2014

För fjärde året i rad listar jag årets största internethändelser. 2014 har om möjligt varit ett ännu mer händelserikt år än de tidigare och jag har därför känt mig nödgad att utöka listan från tio till 20 punkter. Saknar ni något? Lämna gärna era bidrag i kommentarsfältet!

Read this blog post in English.

Edward Snowdens avslöjanden om staters omfattande massövervakning av vår internettrafik ligger fortfarande som en våt filt över internet. Under året har vi också sett hur de stora tjänsterna inte heller alltid är att lita på; Facebook manipulerar våra åsikter, Apple läcker privata bilder från sitt iCloud, och den underliggande kryptoprogramvara som vår gemensamma internetsäkerhet har sin grund på har drabbats av säkerhetshål efter säkerhetshål. Därför mina vänner, ser listan över årets största internethändelser ut som följer:

1. Post Snowden
2. Censuren världen över blir allt värre
3. Buggar i kryptoprogramvara
4. Enorm ökning av streaming online
5. Raid mot Pirate Bay
6. Rätten till privatliv överskattad
7. Näthat, nätmobbning och trolljägare
8. Datalagring. Igen.
9. Viraljournalistiken
10. Nya toppdomäner igång
• Plats 11 – 20
• Bubblare

1. Post Snowden

1_post-snowdenVi lever numer i en period man kan kalla för Post Snowden, eller ett Post Privacy-samhälle. Efter Snowdens avslöjanden om NSA:s massövervakning förra året har omfattningen sakta sjunkit in. Och den är överväldigande. Vi har sett hur USA kopplat in sig i andra länders nät, manipulerat hårdvara, mjukvara och kryptoalgoritmer, och inte minst telefonistandarder.

Det rör sig om en global apparat skapad för att lyssna på hela internet och samla in all data, om alla. Därför har underrättelsealliansen Five Eyes också samarbetat med en lång rad andra länder, Sverige inräknat, och har ett omfattande system av utbyte av information. NSA har också lärt svenska FRA hur man bäst skapar lagliga kryphål för att utöka sina övervakningsprogramWikipedia-sidan som beskriver omfattningen av den globala massövervakningen börjar närma sig 500 fotnoter. Och inte blir det muntrare av att CIA:s högste general Michael Hayden säger att de dödar folk baserat på metadata.

Årets största internethändelser 2014. Klicka på bilden för att förstora.

Årets största internethändelser 2014. Klicka på bilden för att förstora.

Den globala diskussionen om hur vi kan hålla internet öppet och fritt går varm, och hur internet ska styras diskuterades bland annat på Net Mundial-mötet i Brasilien i mars. Brasilien tillhör nämligen ett av de länder som USA spionerat mest på – inte för att jaga terrorister utan för att vinna marknadsandelar i oljeindustrin.

Edward Snowden stannar kvar i Ryssland där han fått förnyat visum, medan han i USA fortsatt ses som en brottsling. Nyligen fick han Right Livelihood-priset, även kallat det alternativa fredspriset.

Sist men inte minst så har IETF (en organisation som jobbar med att bygga standarder för internets infrastruktur) förklarat att massövervakningen är en attack mot internet som ska motarbetas, så de har helt enkelt publicerat RFC 7258. IAB har också publicerat ett uttalande om att internet behöver konfidentialitet inbyggt i samtliga protokoll. Detta uttalande har ett mycket starkt stöd från resten av internet-gemenskapen.

2. Censuren världen över blir allt värre

Allt eftersom internetanvändningen ökar i icke-demokratiska länder ser vi också hur censuren av nätet ökar kraftigt. Det visar till exempel Web Index-rapporten som nyligen publicerades av Tim Berners-Lee’s World Wide Web Foundation.

Några exempel:

Internetanvändandet i Iran har ökat kraftigt och och i dag censureras över hälften av de globalt sett största webbsajterna av landet. Detta inkluderar självklart både Facebook, Twitter och Youtube. Iran har också blivit väldigt duktiga på att filtrera Tor, en tjänst som möjliggör för vanliga användare att nå det fria internet inifrån Iran. Det verkar också som att Iran arbetar på ett system som går ut på att alla internetanvändare måste identifiera sig.

I Kina har vi under året sett hur sajter blockeras av misstag samt hur webbläsare från Apple, Microsoft och Mozilla innehåller certifikat från Kina, och som används för att genomföra omfattande avlyssning av det kinesiska nätet.

Även i Thailand ser vi hur nätet kontrolleras och censureras.

I Turkiet har den politiska makten försökt skydda sig själva genom att censurera material som visar hur korrupt landets styre är.

Och tyvärr står västerländska företag givetvis på kö för att sälja utrustning till länder som vill begränsa den egna befolkningens användning av internet. I Turkiet har till exempel det svenska företaget Netclean sålt utrustning som kan användas för att censurera nätet. Förvisso är de specialiserade på att filtrera bort barnpornografi, men för de 40 miljoner Euro som affären ska vara värd kan man misstänka att Netcleans programvara kan ha ett väldigt brett användningsområde.

Eftersom tillgången till internet ger användarna tillgång till ett ofta fritt informationsflöde innebär det att dessa stater som ofta är genomkorrupta också hotas av dissidenter som inser att de måste ha demokrati. Därför hänger också censuren av internet ihop med hur fri press landet har, vilket man ser tydligt i Reporters without Borders årliga World Press Freedom Index.

3. Buggar i kryptoprogramvara

3_buggarDet har väl knappast undgått någon att vi i år haft en massiv bugg i OpenSSL som fick namnet Heartbleed. Buggen, som var riktigt allvarlig, innebar att webbsajter oavsiktligt kunde läcka information om användaruppgifter och lösenord, eller annan konfidentiell information. Heartbleed är också den första bugg som fått en egen marknadsföringskampanj. Finska Codenomicon tycktes jobba hårdare med att färdigställa en webbsajt istället för att jobba med att åtgärda buggen.  Det mest anmärkningsvärda med Heartbleed är dock att den funnits i två år utan upptäckt. Det spekuleras givetvis i att NSA känt till och utnyttjat buggen sedan den introducerats, men detta har inte kunnat beläggas.

Bara ett par månader innan hade vi en minst lika allvarlig bugg i Apples implementation av TLS som fick namnet ”goto fail”, och därefter en bugg i GnuTLS.

Alla dessa buggar har naturligtvis satt fart på granskningen av den kod vi har för att kryptera internet, och glädjande nog fixas nu buggar på löpande band. Men det har också gjort att vi ser fler utveckla och använda alternativ till OpenSSL, som är det vanligaste kryptobiblioteket, och att OpenBSD har gått sin egen väg och knoppat av OpenSSL till LibreSSL samtidigt som Google gör sin egen BoringSSL.

Under hösten har vi sedan drabbats av POODLE inte bara en utan två gånger. Detta leder till att vi verkligen måste sluta använda och acceptera gamla versioner av SSL-protokollet, och helt börja använda TLS utan undantag, helst version 1.2. Detta är tyvärr svårare än det låter eftersom det finns så mycket gammal klientprogramvara som används (mest webbläsare). Här finns ett bra Best Practices-dokument.

Inte bara SSL/TLS hade allvarliga buggar, utan även den väl sprida programvaran Bash, vanlig i Unix, drabbades av ett riktigt allvarligt säkerhetshål, och även den med ett klatschigt namn, Shellshock!

Våra stackars systemadministratörer på .SE har haft fullt upp i år med att uppgradera våra system, något som också alla andra företag och myndigheter också gjort. Hoppas jag.

4. Enorm ökning av streaming online

4_streaming

.SE:s rapport Svenskarna och Internet visar att allt fler väljer att betala för nättjänster som ger dem tillgång till film och musik, till exempel Netflix och Spotify. Överlag finns det tydliga tendenser till att videokonsumtionen på nätet ökar, inte minst genom Youtube (som används av 82 procent av svenska internetanvändare) och andra (lagliga) streamingtjänster. Fler och fler kan också livnära sig genom att publicera sitt egenproducerade material på Youtube  och begreppet Youtube-stjärna fick stort genomslag i Sverige i somras bland annat genom PewDiePie, svensken som har flest Youtube-följare i hela världen, sommarpratade i Sveriges Radio P1 och Clara Henry, Nordens största kvinnliga Youtubare med nästan 300 000 prenumeranter och nära 30 miljoner filmvisningar..

De större streamingbolagen som Netflix och Amazon storsatsar dessutom på nya TV-serier som enbart kan ses på nätet via deras tjänster och på upphovsrättsinnehavarens villkor om var du kan nå vad. Förbättringen av videokvaliteten på den streamade videon går också fort, i år har det lanserats 4K-apparater som gör att efterfrågan på 4K-video kommer att öka. Här hänger vare sig TV-sändningar eller distribution på plastbitar med.

Video är dock en bandbreddstjuv av rang, och internetoperatörerna börjar därför höja sina röster för att få en del av kakan eller annars strypa bandbredden till videotjänster. Därför var det positivt att SVT, TV4, MTG och SBS Discovery Media gick ihop med ett öppet brev till regeringen där de värnar om vikten av ett öppet nät (nätneutralitet).

Känner man igen de flesta av referenserna i Youtubes årstillbakablick vet man för övrigt att man sett en del video på nätet i år…

5. Raid mot Pirate Bay

5_piratebay-cloud

Under året har det publicerats en mängd skryt om hur Pirate Bay överlistar de som vill ta ner sajten. Att man skapat en ”raid-proof” sajt, som helt enkelt inte är möjlig att ta ner. Men den 10 december genomförde polisen en razzia som medförde att Pirate Bay togs ner, och det känns nu lite som 2006 igen.

I år har överlag ovanligt många Torrent-sajter tagits ner, bland annat Isohunt och Popcorn Time.  Som vanligt kommer det, allt enligt Streisand-effekten, att uppstå tio nya sajter, där en tagits ner. Precis som många andra sajter har de båda alltså återuppstått i nya skepnader igen, Isohunt har dessutom lyckats få upp en kopia av The Pirate Bay.

I november kunde vi läsa att flera film- och skivbolag stämde Bredbandsbolaget för att få igenom en blockering av fildelningssajter som The Pirate Bay.  Hanna Fahl replikerade klokt i en debattartikel i DN att det är dags att bestämma sig för om internet ska vara en handelsvara eller en infrastruktur. Ska verkligen film- och skivbolag kunna ta sig rätten över vår tids viktigaste infrastruktur? Min kollega Anne-Marie Eklund Löwinder har i ett annat blogginlägg ställt sig frågan när blockeringsivern ska gå över.

Trenden är ju dock att den traditionella piratkopieringen minskar i omfattning. I Sverige visar ny statistik hur fildelningen minskar för första gången på fem år, framför allt bland de yngre. Detta troligen eftersom tillgången till bra legala alternativ ökar, se ovanstående punkt 4 i den här listan.

6. ”Rätten till privatliv överskattad”

Med en koppling mellan din fysiska identitet och din nätnärvaro finns det få stunder som du inte kommer att vara fullständigt övervakad. Personligen menar jag naturligtvis inte att rätten till privatliv är överskattad, men många andra menar att möjligheten att nu över huvud taget ha ett privatliv är över. Inte minst Mark Zuckerberg (Facebook) och Eric Schmidt (Google) har upprepat detta många gånger. I den Post Snowden-tid vi nu befinner oss i tycks det dock som Zuckerbergs inställning svänger tillbaka något, och vi ser hur personlig integritet blir en affärsmodell. Detta är ju inte så lite ironiskt, eftersom både Google och Facebook vet precis allt om dig, förmodligen innan du vet det själv. Eller som Jan Scherman skriver, den som vet mest om konsumenten vinner.

Det du gör på nätet snappas inte bara upp av statssansktionerad massövervakning, utan även av de tusentals företag som köper och säljer information om dig (och om alla andra användare) till andra företag som vill rikta reklam mot dig, politiska partier som försöker övertyga dig att rösta rätt, eller för betydligt mindre harmlösa saker. Jag talar alltså om de statistik- och annonsföretag som varenda sajt du besöker använder sig av. EU har börjat diskutera om denna typ av datainsamling också ska regleras.

Vi ser också hur företagens datainsamling inte bara sker på webbplatserna, utan de har även flyttat ut på gatorna och in i butikerna, till och med flygplatserna vill se hur du rör dig.

Under året har det inte bara läckt ut lösenord från större sajter, utan även betydligt värre saker än så. Nakenbilder på kändisar har läckt från Apples iCloud-tjänst (från kändisarnas egna konton), och Sony har blivit hackade och läckt ut enorma mängder information, som osläppta filmer, interna mejl och anställdas hälsoakter. De som läcker den här informationen riskerar dock att avslöja sig själva ju mer information de släpper ut.

Rättsvårdande myndigheter vill givetvis kunna ha full insyn i våra datorer och mobiltelefoner för att kunna jaga skurkar. När Säpo vill kunna installera trojaner, och FBI ha en gräddfil in till telefonerna kan man inte bibehålla någon form av integritet alls, eftersom det här är samma metoder som alla andra använder för att komma åt din data. Än mer problematiskt blir det också när företag du sätter din tillit till säljer din information direkt till NSA.

Under året har vi dock sett mängder av initiativ för att få tillbaka ett nät där man kan kommunicera utan insyn, mer om det i punkt 12.

7. Näthat, nätmobbning och trolljägare

7_trollhunter

Vi har under många år sett hur problemen med troll i forum, nätmobbing och näthat ökat. Ett ämne som dessutom blivit föremål för en hel konferens nu i somras.  Det är också ett ämne som måste diskuteras i skolorna, eftersom det främst är skolungdomar som ägnar sig åt detta, eller som utsätts för nätmobbning. Därför har också .SE i samarbete med BRIS under året gett ut en guide för dig som är vuxen om hur du kan hjälpa till att motverka nätmobbning. Det finns också företag som uppmärksammat problemet och vill ge ut någon form av försäkring mot näthat.

Men mest tillgängligt och störst genomslag har Robert Aschbergs och Mårten Schultz fått genom ett tv-program om fenomenet – Trolljägarna – fått. I programmet får offer för näthatare berätta sin historia och Aschberg söker sedan upp de som ägnar sig åt att trakassera andra.

8. Datalagring. Igen.

Detta är tredje året i rad som jag sätter datalagring på topplistan. Först 2012 när lagstiftningen kom till, och under förra året när samtliga operatörer också tvingades att införa datalagring i sina nät.

Anledningen att direktivet är med även i år är för att det hänt något oväntat. I april förklarade EU-domstolen att datalagringsdirektivet var ogiltigt. Direktivet innehåller nämligen regler för lagring av persondata, och är som bekant kontroversiellt i fler länder än Sverige. PTS gick snabbt ut med att de inte tänkte vidta några åtgärder mot de operatörer som valde att inte datalagra. Bahnhof gick raskt ut med ett pressmeddelande om att de upphör med all datalagring omedelbart.  Det gjorde även Tele2, men de blev snabbt anmälda av Rikspolisstyrelsen för brott.  Justitieministern dröjde länge med något som helst besked om exakt hur svensk lag lyder under EU-rätt men beslutade sent om sider att tillsätta en utredning.

I juni gick PTS återigen ut med ett nytt besked – operatörerna ska lagra trafikdata igen. Bahnhof följer naturligtvis inte denna uppmaning, utan väljer istället att polisanmäla sig själva för utebliven datalagring, medan Telia går ut med att de återupptar sin lagring. PTS skickar också ett föreläggande till Com Hem om att de ska återuppta sin lagring, medan Tele2 överklagar sin dom. Mot Bahnhof hotar PTS med ett vite om fem miljoner kronor om de inte återupptar sin datalagring. Bahnhof  i sin tur erbjuder nu alla kunder verktyg för att slippa bli datalagrade.

Samtidigt som allt detta sker går olika polismyndigheter ut med uttalanden för att få allmänheten på sin sida genom att visa upp vilka typer av brott som den här datalagringen kan hjälpa till med att motverka eller lösa. Det handlar om mord, barnpornografi och annat.

Räkna med en fortsättning om cirkusen kring datalagring även nästa år.

9. Viraljournalistiken

9_viraljournalistik

Annonsförsäljningen hos webbtidningarna har vänt uppåt och under de senaste åren har svenska tidningars pappersutgåvor blivit allt mer underordnade webbtidningarna. Med annonsmodellerna för tidning på webben följer ett nytt fenomen, nämligen klickjournalistiken. Det innebär att rubriker utformas och innehållet reduceras till saker som läsarna inte kan låta bli att klicka på och dela med sina vänner. Likt en snöboll som kommer i rullning växer uppmärksamheten för ”nyheten” snabbt när den börjar delas flitigt – den blir viral – och snart har den förvandlats till redaktionernas våta dröm – ett klickmonster. Det finns också forskning som visar att när läsaren själv kan välja nyheter blir det mer väder, kändisar och nöje än samhälle och politik. Som en följd av detta, och att redaktionerna också minskar i storlek växer oron för att den seriösa journalistiken reduceras, någon som debatterats åtskilliga gånger under året, som här och här.

Kanske har vissa redaktioner också insett problemet och valt att i stället lägga ut den värsta viraljournalistiken på separata webbplatser. Expressen har exempelvis lanserat undersajten Omtalat och Aftonbladet har sajten Lajkat.  De utländska föregångarna som till exempel BuzzFeed har samtidigt gått varvet runt, och börjat satsa på riktig journalistik.

10. Nya toppdomäner igång

De nya toppdomäner rullas löpande ut på marknaden och den som vill registrera en domän får allt fler alternativ att välja på som till exempel .london, .photography, .ninja och .club. Genom sajter som ntldstats.com och namestat.org kan du följa de nya toppdomänernas tillväxt. Lite oväntat har den största av de nya toppdomänerna, med över 700 000 nya registreringar, blivit .xyz Det är ungefär 1400 nya toppdomäner som ska ut i den här första omgången, så det kommer troligen ta några år innan vi ser ordentligt vilka framgångssagorna blir och vilka som inte kommer att löna sig att driva rent ekonomiskt.

.SE är för övrigt med på ett hörn. I vårt arbete tillsammans med ICANN har vi testat snart 530 av de nya toppdomänerna genom tjänsten Pre-Delegation Testing.

Som användare av en ny toppdomän är det inte alltid helt enkelt att registrera sin e-postadress på sajter, eller att kunna lägga in sin sajt i vissa register. Det beror på att många tekniska verktyg som  används för att bygga sajter inte ännu har förstått att det finns en hel bunt nya toppdomäner att godkänna. Detta jobbar ICANN nu med att försöka lösa med ett initiativ de kallar för Universal Acceptance of TLDs.

11. Allvarliga avbrott i svensk infrastruktur

Nästan det första som hände på året var en brand i IT-leverantören Evrys datahall i Tomteboda, Stockholm. Detta orsakade stora avbrott bland annat hos SJ, SL, Posten och Systembolaget. Swedbank drabbades nyligen av ett större haveri och Telia drabbas av större avbrott på grund av DDoS-attacker mot andra. Det kanske är dags för den där IT-haverikommissionen som många pratar om?

12. Nätet krypteras

I och med att vi befinner oss i ett Post Snowden-läge och att privacy nu blivit en affärsmodell så kar krypteringstakten. Nu ska appar, webbsajter och data börja krypteras. Apple krypterar sina mobiltelefoner, och Google likaså, något som bekymrat FBI. Google funderar också på att börja varna sina användare när de är på väg att surfa till en okrypterad webbsajt.

Whatsapp köper kryptering av Whispter Systems, och den krypterade webbtrafiken har mer än fördubblats.

Letsencrypt.org vill att vi har TLS överallt,  och Google ger sajter med HTTPS högre ranking än de utan. All chat du kör över XMPP är numera krypterad, och IAB säger att alla protokoll ska krypteras.

Vi ser också initiativ som Reset The Net. Det är dock en bit kvar tills de sajter du använder faktiskt kan klara av att skydda din data.

13. DN-serien om sårbarheter i svenska nätet

13_webcamI en uppmärksammad serie i DN har journalister Kristoffer Örstadius uppmärksammat oss på stora brister i den svenska internetinfrastrukturen. Först ut var operatörerna som ställt ut sårbara modem hemma hos sina kunder.  Vidare har DN visat att skrivare och webbkameror är lätta att ta över, att tusentals bloggar och hemsidor har säkerhetshål och att vattenkraftverk visat sig vara lätta att göra intrång i. Snyggast pudel kanske FRA gjorde, som bara tyckte att deras sårbarheter var pinsamma. Inrikesminisiter Anders Ygeman vill tydliggöra ansvaret för IT-säkerhetsincidenter och säger att någon borde ta ansvar. Kanske utredningen som leds av BRÅ:s GD  Erik Wennerström ska komma med lösningen?

14. Nu ska alla barn programmera

14_barnhack.SE har under ett par år anordnat barnhack, där barn får prova på lite programmering. I år har många andra aktörer tillkommit och allt fler höjer rösten för att alla barn ska lära sig att programmera, till exempel Kodcentrum som är en ideell förening som bjuder in barn för att lära sig programmering i flera städer runt om i Sverige, och många tycker att vi ska ha kodslöjd i skolorna.
I Finland ska programmering vara en del av matematikundervisning från 2016.

15. Det gamla internet försvinner

De flesta som uppnått en aktningsvärd ålder och som hållit på med datorer ett tag har säkert också en hel del dokument som ligger på några gamla floppydiskar någonstans och har drabbats av ”bittröta”. Det vill säga, du kan omöjligt läsa in materialet, få fram filen och dessutom få innehållet att öppnas i ett program. Brist på fysiska läsare av magnetmedia och bristen på standarder för dokumentformat gör att vi börjar förlora en massa information. Detta händer även på nätet, vi har webbplatser som står och förfaller, och de är skrivna med kod som bygger på ramverk som knappt går att köra längre, och risken för allvarliga säkerhetsbuggar gör det ofta enklare att lägga ner sajten än att underhålla den.

I år meddelade Tele2 att de skulle lägga ner sin hemsidestjänst Swipnet där många hemsidor från webbens barndom fortfarande ligger. Många protesterade och flera erbjöd sig att ta över Swipnet och se till att de gamla sajterna från 90-talet finns fortsatt synliga på webben. Tele 2 valde att ge förtroendet till .SE som inom ramen för vårt projekt Internetmuseum samlar in och tecknar den svenska internethistorien.  I början av december lanserade vi Sveriges första Internetmuseum med en digitala tidslinje över internets historia i Sverige. På museet kan du också testa hur din eller någon annans webbsida skulle kunnat sett ut under 90-talet i vår old skool-browser.

16. Lexbase

I januari lanserades en ny svensk webbtjänst som visade upp dömda brottslingar på en karta, nämligen Lexbase. Sajten fick snabbt mycket uppmärksamhet, bland annat för att det var lätt att bli oskyldigt utpekad, men också för att sajten hade allvarliga säkerhetshål.

Lexbase stängdes snabbt ner. Gjorde ett nytt försök att komma upp igen, men kastades snabbt ut av Bahnhof. Numer är dock sajten uppe igen.

17. IPv6 över 1% i Sverige

I och med att Tele2 slagit på IPv6 för stora delar av dess mobilkunder så har vi uppnått ett litet delmål på vägen mot övergången till IPv6, nämligen att över 1 procent av trafiken i Sverige är IPv6. För den som vill gräva ner sig i trafikstatistik finns den här utmärkta sajten från ISOC.

18. Storleken på DDoS ökar

2013 såg vi den största attacken i internets historia mot Spamhaus, de tog som mest emot cirka 120Gbps i trafik.  Det här är 2014 en fjärt i rymden, nu ser vi attacker på upp mot 500Gbps. Vi ser alltså hur attacker mot tjänster på nätet ökar både i storlek och omfattning. Med ökande bandbredd, och med allt fler potentiellt sårbara enheter i våra hem som kan utnyttjas för dessa, ökar också möjligheterna att kunna åstadkomma större och större attacker. Akamai släpper regelbundet rapporter om storleken på dessa DDoS-attacker.

19. Bitcoins och Mt. Gox

Många Bitcoinsanvändare har bränt sig ordentligt efter det att Mt. Gox gick i konkurs i februari.  Vi har också sett hur attackerna mot de elektroniska plånböckerna blivit allvarligare, och till och med hur man använt BGP-hijacking för att styra om viss Bitcoin-trafik.  Allt fler e-handlare har dock börjat ta emot bitcoins för betalningar, och till och med Paypal har försiktigt börjat närma sig valutan.

20. Darknet raids

”This hidden site has been seized” är ett meddelande man kunnat se om man försökt ta sig till Silk Road 2.0 (som uppstått efter första versionen av Silk Road försvunnit).  I samband med att man tog ner Silk Road 2.0 tog man även ner cirka 400 andra ”hidden sites”, så kallade darknet-sidor. I år har Darknet fått ganska stor uppmärksamhet, inte minst också som konstprojekt: ”Random Darknet Shopper”.

Bubblare

gangnam_katt_smartphone

Minecraft säljs till Microsoft för 2,5 miljarder dollar.

• Mobiltelefoner och datorer är inte längre klassade som TV-mottagare, och Radiotjänst betalar tillbaks till de som betalat in TV-avgift för dessa.

Gangnam Style varvar räknaren hos Youtube.

Flera myndigheter censurerar texter hos svenska Wikipedia.

Klicka på bilden för att förstora.

Klicka på bilden för att förstora.

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Foto: Samtliga illustrationer av Jesper Almerud Wallerborg (CC-BY)
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Patrik Wallström DNS-expert på IIS Patrik är en av de som sett till att .se som första landstoppdomän i världen signerades med DNSSEC och att IIS var först med att erbjuda en kommersiell DNSSEC-tjänst. Patrik jobbade på IIS fram till hösten 2016.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

  • Per 22 december 2014, kl 11.02

    Årets HITTILLS största internethändelser, väl? Eller har jag missat något?

    Svara
    • Per-Ola Mjömark
      Per-Ola Mjömark 22 december 2014, kl 13.02

      Jo, om du vill fokusera på semantik istället för innehåll så har du helt rätt i att det är några dagar kvar på detta året. Om det skulle tillkomma något omvälvande som platsar kan vi turligt nog uppdatera inlägget. :-)

      Svara
  • Peter Parnes 23 december 2014, kl 07.39

    Länken till kodslöjd under #14 fungerar inte.

    Svara
    • Per-Ola Mjömark
      Per-Ola Mjömark 29 december 2014, kl 10.27

      Tack! Nu åtgärdat.

      Svara
  • Jonas Lejon 23 december 2014, kl 15.24

    Bra sammanställning av året! Och gott nytt år och god jul :)

    Svara