Allt är internets fel, eller?

En PISA-rapport som kom förra veckan har satt fart på diskussionen om barns internetanvändning och huruvida det leder till sämre skolresultat.

I rapporten konstateras att:

Sverige har den största andelen extrema internetanvändare, definierat av OECD som elever som är på internet mer än sex timmar på fritiden på vardagar. I denna grupp utgör pojkar närmare 70 procent. De extrema internetanvändarna uppvisar överlag de lägsta resultaten, kommer oftare för sent, skolkar mer och rapporterar en lägre grad av välmående.

Personligen tycker jag att studien från PISA är väldigt intressant, speciellt med tanke på att vi på IIS årligen också frågar svenska grundskoleelever om deras användning av internet. Resultaten presenterades i onsdags i rapporten Eleverna och internet. I arbetet med rapporten brukar vi diskutera just hur och om vi kan mäta uppkopplingstiden. Enligt vår rapport har i dag alla elever som börjar gymnasiet i Sverige tillgång till smarta mobiler. En effekt av det är att de i stort sett ständigt är uppkopplade, spel som spelas via mobilen kopplar upp sig mot internet, de läser sms som skickas via internet. Går det ens att säga vilka elever som är extrema internetanvändare?

En slutsats man kan dra av deras resultat – och som många medier valde att lyfta – är att elever som använder internet mycket på sin fritid har problem med skolan. Det som uttrycks implicit – som jag läser det – är att internet gör att eleverna inte presenterar i skolan, mår dåligt och skolkar mer.

En lösning på detta problem skulle kunna vara att begränsa internetanvändningen i skolan. Men kanske är det precis det motsatta vi ska göra? Ett mer medvetet internetanvändande i skolan skulle kunna få eleverna att uppleva skolan som mer relevant, kopplad till deras samtid, och kanske skulle ett ökat användande av internet i skolan leda till att eleverna skulle skolka mindre. Men den slutsatsen dras inte, för det är ju internets fel att eleverna inte presterar.

Tips! Läs vår kostnadsfria guide om källkritik på nätet.

Tips! Läs vår kostnadsfria guide om källkritik på nätet.

För att utveckla och använda IT som pedagogiska verktyg behöver skolan framför allt stöd och resurser, inte rapporter som antyder att elevers användning av internet på fritiden är skolans ansvar. Det måste vara föräldrarnas ansvar, även om alla barn går i skolan.

Skolan har en stor utmaning framför sig, det visar vår nya rapport tydligt. I Eleverna och internet 2015 framgår det att det är nästan hälften av grundskoleeleverna som aldrig eller sällan pratar om källkritik på internet, vilket är skrämmande. Skrämmande eftersom att vi också ser att en av de vanligaste uppgifterna som eleverna använder internet till är att söka efter fakta och information till skolarbetet. En central kunskap är då att förmågan att kunna värdera och granska informationen kritiskt.

I skolan används internet allt för ofta som ett uppslagsverk, inte ett verktyg för kommunikation och skapande. Våra barn lämnas till att på fritiden och med hjälp av föräldrar och kamrater lära sig hantera och utveckla kunskaper om internet. Skolan måste ta ett större ansvar för att förbereda dagens barn och ungdomar inför framtidens digitala samhälle.

Vi på IIS drar vårt strå till stacken genom att arrangera Webbstjärnan, en av Sveriges största skoltävlingar, där lärare kan jobba tillsammans med sina elver med att publicera skolarbete på webben. Vi har också ett flertal webbkurser för lärare, bland annat om källkritik på internet. Vi har även publicerat en rad lärarhandledningar för att stärka pedagoger i deras arbete med internet i skolan.

 

 

Etiketter: , , , , ,
Fyll gärna i vår enkät.

Om bloggaren

Kristina Alexanderson Chef, internet i skolan, IIS Kristina ansvarar för Webbstjärnan, en skoltävling för elever där de under handledning av sina lärare publicerar skolarbete på internet. Kristina är i grunden lärare i svenska och samhällskunskap, men har sedan 2011 ansvarat för Webbstjärnan. Hon är av regeringen utsedd till expert i Digitaliseringskommissionen. Sedan 2013 är Kristina även projektledare för Creative Commons Sverige.

Lämna en kommentar

Svara på en kommentar

Obligatoriskt

Obligatoriskt

Frivilligt

Kommentarer

Ingen har kommenterat artikeln ännu.