IPv6

För att datorer och annan utrustning ska kunna kommunicera med varandra över Internet måste de använda samma uppsättning regler för kommunikationen, samma protokoll. Det är detta Internetprotokoll som förkortas IP. Dagens Internet domineras fortfarande nästan helt av den fjärde versionen av protokollet, IPv4, som togs fram redan 1981.

Brist på IP-adresser

Det finns dock ett stort problem med IPv4 som gör sig alltmer påmint och beräknas bli verkligt allvarligt under åren 2010-11. Det hänger samman med att de så kallade IP-adresserna, det vill säga den unika nummerserie som identifierar varje uppkopplad enhet på Internet, består av 32 bitar. Därför kan det med IPv4 bara finnas drygt fyra miljarder unika IP-adresser. I takt med att världen blir alltmer uppkopplad uppstår det helt enkelt adressbrist på Internet.

IPv6 botar Internets växtvärk

Lösningen på adressbristen är att införa en ny version av protokollet, IPv6*, som togs fram redan i mitten av 90-talet. Med IPv6 blir IP-adresserna 128 bitar långa i stället för 32, vilket innebär att det totala antalet möjliga adresser blir i det närmaste obegränsat. För att demonstrera detta kan man nöja sig med att förklara att det med IPv6 skulle kunna finnas cirka 5 x 10 upphöjt till 28 IP-adresser för varje individ på jorden. Då skulle just du alltså få dina helt egna 50 000 000 000 000 000 000 000 000 000 IP-adresser!

*IPv5 finns också, men det var aldrig avsett som en regelrätt efterföljare till IPv4, utan snarare ett experimentellt protokoll för att stödja ljud-, video- och röstkommunikation.

Läs mer

Svenska IPv6-forum

Pågående projekt