.se-domänen växer sig allt starkare medan .com tappar sitt fotfäste i Sverige. Enligt SCB:s rapport ”Företagens användning av IT 2009” väljer 88 procent av alla företag att registrera .se-adresser, medan 32 procent väljer .com.

Av rapporten, som publicerades i januari 2010, framgår det att registrering av landstoppdomänen .se ökar, medan den generiska toppdomänen .com går tillbaka kraftigt i Sverige. 

 – Vi ser samma trend internationellt.  Landstoppdomäner, som .se, ökar snabbare jämfört med allmänna toppdomäner, som .com, .net och .org, även på andra marknader. I Sverige är  .se det självklara valet av toppdomän för företag. Nu ser vi också tydligt att mindre företag och privatpersoner i allt högre utsträckning väljer .se framför andra toppdomäner, säger Danny Aerts, vd på .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur).

Den 31 december 2009 fanns det 936 428 aktiva .se-domäner. Det ska jämföras med 834 004 som var motsvarande siffra i slutet av 2008. Antalet aktiva .se-domäner ökade alltså med 102 424 under 2009, vilket motsvarar en ökning med 12 procent.

Små och stora företag väljer .se framför .com

 Såväl små som stora företag väljer i allt högre utsträckning .se, som dominerar marknaden. 89 procent av företag med fler än tio anställda väljer en .se-domän och 86 procent av små företag med färre än tio anställda väljer .se för sin Internetadress. Svenskarna väljer bort .com – 42 procent valde .com bland företag med fler än tio anställda 2008 och 2009 hade motsvarande siffra sjunkit till 36 procent. Små företag gör samma val – 2008 valde 34 procent av företag med färre än tio anställda .com, medan siffran 2009 hade sjunkit till 28 procent.

Många företag som registrerar en domän väljer att göra det under flera toppdomäner, men .se dominerar som primär domän i Sverige. I genomsnitt väljer 76 av alla svenska företag .se som sin primära Internetadress.

Sex av tio småföretagare har egen domän

Av rapporten framgår också att omkring 85 procent av de minsta företagen i Sverige använder datorer i sin verksamhet. Närapå samtliga av dessa har även tillgång till Internet.  Drygt hälften av dem har en webbplats och knappt 60 procent har ett eget domännamn.

Mer fakta och rapporter

Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av EU:s statistikorgan
Eurostat och Näringsdepartementet producerat rapporterna ”Företagens användning av IT 2009” och ”Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009”. Rapporterna, liksom mycket annan statistik och fakta om Internet, finns att läsa och ladda ner på .SE:s statistikportal www.internetstatistik.se

Utdrag ur SCB:s rapport ”Företagens användning av IT2009″

För mer information, kontakta:
Danny Aerts, vd på .SE
Telefon: 08-452 35 61, 0709-90 54 89
E-post: danny.aerts@iis.se

Maria Ekelund, kommunikationschef på .SE
Telefon: 08-452 35 27, 070-777 44 87
E-post: maria.ekelund@iis.se

Om .SE
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av Internet i Sverige. .SE ansvarar för Internets svenska toppdomän, .se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. Överskottet från registrering av domännamn finansierar initiativ som främjar Internetutvecklingen i Sverige, både genom egen verksamhet och genom finansiering av fristående projekt.  Läs mer på http://www.iis.se.

Undersökningen ”DNSSEC Admin tools review” visar nuvarande status (december 2009) av administrativa verktyg för DNSSEC. Den hjälper användare att hitta passande DNS-produkter samt motiverar tillverkarna att fortsätta utveckla sina produkter. Vi hoppas att denna produktundersökning hjälper spridningen av DNSSEC och att även andra följer upp detta arbete.

Undersökningen genomfördes av Certezza på uppdrag av .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur), vars inflytande bara påverkar uppdraget och inte resultatet av rapporten.

Rapporten är ett sammandrag av de funktionaliteter som finns i de ledande DNSSEC-produkterna. Fokuset har legat på att undersöka DNSSEC-signering och nyckelhantering. En viktig del av arbetet har varit att specificera ett antal testpunkter. Det är vår uppfattning att testpunkterna är så generella att de går att återanvända i framtida undersökningar.

De viktigaste slutsatserna i undersökningen är att det har hänt mycket kring utvecklingen av DNSSEC-verktyg det senaste året, men vissa förbättringar kvarstår. Generellt sätt är standarden på produkterna bra och de fungerar som förväntat.

Läs undersökningen här: DNSSEC Admin tools review 1.0

I dagarna publicerades två nya kostnadsfria .SE-guider: Från idé till färdig webbplats samt Skapa en webbplats med Joomla.

Från idé till färdig webbplats – en guide för skolelever om webbprojektarbete handlar om hur man kan lägga upp arbetet med ett webbprojekt.

Guiden är ett stöd genom hela arbetsprocessen och ger dig vägledning om var du kan hitta mer information samt uppmärksammar dig på några saker att se upp för. Publikationen vänder sig främst till skolelever men är också ett stöd för lekmannaanvändare som ska producera egna webbplatser.

I guiden får du också möta tre lag som framgångsrikt tävlade under förra omgången av Webbstjärnan, .SE:s skoltävling i webbpublicering. De ger sin bild av vad som är viktigt att tänka på när du skapar din webbplats och är generösa med tips och råd.

Skapa en webbplats med Joomla handlar om publiceringsverktyget Joomla. Som läsare får du bland annat följa Martin och hans arbete med att skapa en skoltidning på webben åt Norrstrandsskolan. Joomla är ett av de mest använda publiceringsverktygen och används av många stora organisationer, kommuner och företag.

Utöver Joomla-guiden finns också .SE-guider om hur du skapar webbplatser med två andra publiceringsverktyg, nämligen Wordpress och Mediawiki.

.SE ger ut Internetguider, en serie lättillgängliga skrifter kring olika Internetrelaterade ämnen. Alla .SE-guider finns att ladda ner här eller beställ dem i tryckt format genom att mejla din adress samt uppgift om vilka publikationer du vill ha samt vilket antal till publikationer@iis.se.

För mer information, kontakta:
Gabriella Lönnroos, informatör på .SE
Telefon: 0734-61 30 51, 08-452 35 13
E-post: gabriella.lonnroos@iis.se

Med hänsyn till kommande ändringar i vår DNSSEC-signeringsmiljö kommer .SE av praktiska skäl att skjuta upp den rullning av så kallade Key Signing Key (KSK) för DNSSEC som normalt sker kring årsskiftet till senare under våren 2010.

Detta innebär rent tekniskt inga problem för de som använder .SE som tillitsankare (Trust Anchor).

Den nyckel som genererades för 2008 (Key id = 49678) kommer att bli ogiltig 2010-01-01 och kommer att tas bort 2010-02-01. Den nyckel som genererades för 2009 (Key id = 8779) kommer att fortsätta användas för signering av .SE-zonen under 2010 eller tills någonting annat meddelas.

Nycklar är tillgängliga via IANA:s ITAR. De finns även tillgängliga på https://www.iis.se/docs/ksk.txt

Prenumerera gärna på meddelanden från dnssec-announce@lists.nic.se för att få information om nyckelbyten och andra viktiga förändringar.

Eventuella frågor kan ställas till dnssec-info@iis.se.

Läs mer om DNSSEC här.

Sedan ett år tillbaka är .SE:s (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) kostnadsfria konsumenttjänst Bredbandskollen tillgänglig för iPhone-användare. Nu kan även karttjänsten, som visar mobila bredbandsmätningar användas direkt i telefonen. Precis som på webben går det att filtrera statistiken utifrån parametrar som operatör, telefonmodell och om mätningen gjordes i en bil, utomhus eller inomhus.

Den hastighet som går att uppnå med mobilt bredband varierar beroende på en mängd olika faktorer, inte minst var man befinner sig. Alla mätningar som gjorts via iPhone-applikationen sparas i .SE:s databas och visas sedan anonymt på en karta direkt i telefonen eller på Bredbandskollens webbplats. Detta låter användaren direkt se andra personers mätningar i närheten eller på vilken annan plats som helst.

 – Till skillnad från operatörernas täckningskartor är Bredbandskollens hastighetskarta baserad på fler än 150 000 3G-mätningar gjord av vanliga iPhone-användare runt om i Sverige. Det gör vår hastighetskarta överlägsen alla andra täckningskartor, säger Rickard Dahlstrand, projektledare för Bredbandskollen på .SE..
Bredbandskollen för iPhone är gratis och finns tillgängligt via Apples iTunes. Använd länken: http://itunes.apple.com/se/app/bredbandskollen/id296380480

Sedan Bredbandskollen lanserades hösten 2007 har 23 miljoner mätningar gjorts. Ytterligare 420 000 mätningar har gjorts via Iphone sedan applikationen lanserades i december förra året. Flest mätningar står Telias användare för (54 procent), därefter Telenor (21 procent), Tre (17procent) och till sist Tele2 (4 procent).

Som oberoende upplysningstjänst är Bredbandskollen resultatet av ett flerårigt utvecklingsarbete finansierat av .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). Tjänsten bygger på TPTEST, en nedladdningsbar programvara som .SE tidigare utvecklat för mer erfarna IT-användare. Bredbandskollen har ett enklare gränssnitt och mäter uppkopplingshastigheten direkt i webbläsaren för att passa alla konsumenter.

Bredbandskollen för din dator finns tillgänglig på www.bredbandskollen.se
Mer information om Bredbandskollen finns på www.iis.se

För mer information, kontakta:
Maria Ekelund, PR- och informationschef på .SE
Telefon: 070-777 44 87
E-post: maria.ekelund@iis.se

Om .SE
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av Internet i Sverige. .SE ansvarar för Internets svenska toppdomän, .se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. Överskottet från registrering av domännamn finansierar initiativ som främjar Internetutvecklingen i Sverige, både genom egen verksamhet och genom finansiering av fristående projekt. Läs mer på http://www.iis.se.

Måndagen den 7 december kl 21.00-01.00 (CET) utför .SE underhållsarbete på våra tekniska system, vilket innebär att systemen är otillgängliga.

Idag släpper .SE tre rapporter: ”Svenskarna och Internet 2009″ i samarbete med WII, ”15 år med Internet” och ”Nåbarhet på nätet – Hälsoläget i se 2009″.

• Nåbarhet på nätet – Hälsoläget i .se 2009
• Internet 15 år
• Svenskarna och Internet 2009

För mer information, kontakta:
Maria Ekelund, PR- och informationschef
Telefon: 0707-77 44 87
E-post: maria.ekelund@iis.se

Gabriella Lönnroos, informatör
Telefon: 0734-61 30 51
E-post: gabriella.lonnroos@iis.se

Nyligen har risken med dold IPv6-trafik som oförmärkt tar sig förbi brandväggar utan IPv6-stöd uppmärksammats. Det är därför en god idé för alla företag att titta på brandväggar med IPv6-stöd. Som hjälp på traven publicerar .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) en testrapport om brandväggar tillgängliga på marknaden i dag.

Adresserna i det gamla Internetprotokollet IPv4 håller på att ta slut. Lösningen på detta problem stavas IPv6, men de flesta avvaktar än så länge med det arbete som kommer att krävas för att införa det nya protokollet. Många datorer och annan utrustning levereras dock i dag med IPv6-stödet påslaget. Därför uppstår en risk att illasinnade personer utnyttjar den bristande kontrollen av IPv6-trafiken. Till exempel skulle det kunna utnyttjas för att komma innanför ett företags brandväggar och kapa datorkapacitet till så kallade botnets.

– Du kan faktiskt ha IPv6-trafik i ditt nätverk utan att ha planerat för det. Därför borde alla organisationer titta på detta och fastställa en IPv6-policy. En lösning är att stänga av IPv6 helt i nätverket, men om inte alltför länge kommer vi alla att behöva vara nåbara även via IPv6. Därför är mitt råd att redan nu se över sina brandväggar och påbörja arbetet med att implementera IPv6, säger B3IT:s Håkan Lindberg som har skrivit .SE:s rapport tillsammans med IDGs Tomas Gilså.

Lika snabbt och moget som IPv4

I rapporten IPv6 support in firewalls – workshop 2009 presenteras resultat och slutsatser från en test-workshop som .SE höll i september 2009. Syftet för testerna var att se hur redo tillverkarna är för implementeringen av IPv6. Utöver test av IPV6-trafik ingick också en blandad IPv4/IPv6-miljö i testerna. Alla de ingående brandväggarna från sex olika tillverkare – Checkpoint, Cisco, Fortinet, H3C, Halon och Juniper – fungerade väl. IPv6 kunde hanteras via det grafiska gränssnittet för brandväggarna och återfanns i loggarna. Slutsatsen är att IPv6 är lika snabbt som IPv4 och praktiskt taget lika moget på en grundläggande nivå.

Uppställning tillgänglig för tester

Workshopen var inte bara ett sätt att testa brandväggarna, utan också ett utmärkt sätt för deltagarna att få praktisk erfarenhet. IPv6 skiljer sig från IPv4 och man kan inte bara kopiera samma inställningar och policies som används i IPv4. För att även andra ska kunna dra nytta av den, finns testuppställningen från workshopen tillgänglig hos .SE för tester och verifiering också efter denna specifika workshop. Intresserade kan kontakta .SE via ipv6@iis.se.

Hela rapporten IPv6 support in firewalls – workshop 2009 kan laddas ned på http://www.iis.se/docs/IPv6-firewall-test-summary_2009B.pdf

För mer information, kontakta:
Maria Ekelund, PR- och informationschef på .SE
Telefon: 08-452 35 27, 070-777 44 87
E-post: maria.ekelund@iis.se

Jörgen Eriksson, projektledare för IPv6 på .SE
Telefon: 08-452 35 36, 0708-48 96 00
E-post: jorgen.eriksson@iis.se

Om .SE
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av Internet i Sverige. .SE ansvarar för Internets svenska toppdomän, .se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. Överskottet från registrering av domännamn finansierar initiativ som främjar Internetutvecklingen i Sverige, både genom egen verksamhet och genom finansiering av fristående projekt. Läs mer på http://www.iis.se.

.SE släpper  förhandsversionen av MAILCheck, en ny  tjänst som ger ett samlat grepp om faktorer som påverkar säkerhet, snabbhet och tillförlitlighet för en e-postserver. Tjänsten är framtagen för att operatörer och IT-avdelningar, men även intresserade användare,  på ett enkelt sätt ska kunna testa sina e-postservar. Resultatet visas i sin enklaste form som ”trafikljus” som anger om en parameter är korrekt, behöver åtgärdas eller är direkt felaktig. I den avancerade rapporten finns detaljerad information om problem och fel.

MAILCheck är en gratis nättjänst som hittas på http://mailcheck.iis.se och i ett enkelt användargränssnitt skrivs aktuell e-postadress in och sen startar man testen.

Publik beta

Versionen som lanseras i samband med Internetdagarna är en så kallad publik beta, det vill säga en förhandsversion som är tillräckligt färdig för att utvärderas av vanliga användare och som redan i den här versionen ger nyttig information.

– Vi känner stor tillförsikt till verktyget och att våra mätvärden är korrekta. Däremot saknas etablerade normer för vad som ska mätas och vad som är rätt gränsvärden för en säker server och terminologin har inte satt sig helt. Det betyder att nivåerna för trafikljusen kan ändras efter den publika betatestperioden. Det kan jämföras med miljöbilar, där vi är överens om att mindre koldioxid från en bil är bättre, men att det inte är definierat vad som krävs för att en bil ska få kallas miljöbil. Det definitionsarbetet pågår nu, säger Jörgen Eriksson, projektledare på .SE

En referensgrupp med operatörer, myndigheter med stor Internetanvändning och flera experter arbetar bland annat med att kalibrera testerna och hur de presenteras. Organisationer och individer är välkomna att anmäla intresse för att delta i referensgruppen.

Mer information om detta finns på http://mailcheck.iis.se.

För mer information, kontakta:
Maria Ekelund, PR- och informationschef på .SE
Telefon: 0707-77 44 87
E-post: maria.ekelund@iis.se

Danny Aers, vd på .SE
Telefon: 0709-90 54 89
E-post: danny.aerts@iis.se

Om .SE
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av Internet i Sverige. .SE ansvarar för Internets svenska toppdomän, .se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. Överskottet från registrering av domännamn finansierar initiativ som främjar Internetutvecklingen i Sverige, både genom egen verksamhet och genom finansiering av fristående projekt. Läs mer på http://www.iis.se.

För tredje året i rad har .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) kartlagt hur myndigheter och andra viktiga samhällsaktörer hanterar sin närvaro på Internet. Granskningen visar att det finns allvarliga fel i domännamnssystemet för 23 procent av de undersökta .se-domänerna, endast en liten förbättring jämfört med föregående år.

Undersökningen av nåbarheten på nätet innefattar myndigheter på central, regional och lokal nivå, affärsdrivande verk och statliga bolag, Internetoperatörer och företag inom media, bank och försäkring. I år ingår för första gången också de 30 största börsnoterade företagen samt universitet och högskolor. Totalt har 663 domäner och 867 unika namnservrar testats.

Jämförelse med kontrollgrupp

Granskningen rör kvalitet och nåbarhet i domännamnssystemet (DNS) samt hur vissa viktiga detaljer kring e-post och webb hanteras. I år har testverktyget som används vidareutvecklats så att det till exempel blir lättare att bryta ned resultaten i underkategorier. Dessutom har en jämförelse gjorts med en kontrollgrupp på 10 000 slumpmässigt utvalda .se-domäner.

– Även om en viss förbättring märks jämfört med tidigare år, så hade vi nog förväntat oss mer dramatiska förändringar i positiv riktning. Mängden osäkra namnservrar förvånar mig, med tanke på all uppmärksamheten kring den så kallade Kaminskybuggen. De samhällsviktiga domänerna var här faktiskt sämre än kontrollgruppen. Även hanteringen av webbcertifikat är undermålig, säger Anne-Marie Eklund Löwinder, kvalitets- och säkerhetschef på .SE.

Några resultat från undersökningen

• Av de 663 undersökta verksamheterna hade 23 procent allvarliga fel som bör åtgärdas omedelbart och 34 procent mindre akuta fel som ger en varning.

• Som tidigare år är landstingen alltjämt den grupp som har störst andel domäner med allvarliga fel, 33 procent. Men medan en markant förbättring skedde mellan 2007 och 2008, är årets resultat exakt samma som fjolårets. Andra svaga grupper är de 30 största börsnoterade företagen, 30 procent, samt bank och finans, 29 procent. Bäst resultat fick Internetoperatörerna, 13 procent, tätt följda av universitet och högskolor, 15 procent.

• Två tredjedelar har sina namnservrar hos samma operatör, vilket riskerar att ge sämre redundans. Vad värre är, så dominerar en enskild operatör ofta inom en viss kategori. Om operatören får problem kan därför en hel sektor slås ut.

• 27 procent av verksamheterna har sina e-postservrar placerade utanför Sverige. Det kan få konsekvenser vid tillämpningen av den hett omdebatterade FRA-lagen och öppnar även för att utländska underrättelsetjänster avlyssnar e-posttrafiken. Endast 44 procent har stöd för att skydda transporten av e-post med kryptering, därmed inte sagt att det används.

• 9 procent, främst universitet, högskolor, Internetoperatörer och myndigheter, går att nå via det nya Internetprotokollet IPv6 som måste införas inom de närmaste åren för att adresserna på Internet ska räcka till. En liten början på övergången kan skönjas i år.

• Öppet rekursiva namnservrar öppnar för både så kallad cacheförgiftning, där DNS-svar förfalskas, och överbelastningsattacker. Trots att denna säkerhetsrisk varit mycket på tapeten, så ökade andelen sådana namnservrar en procent i år, till 23 procent. Säkerhetstilläggen DNSSEC används av endast 3 procent, främst från offentliga sektorn.

Hela rapporten Nåbarhet på nätet – Hälsoläget i .se 2009 finns tillgänglig för nedladdning.

För mer information, kontakta:
Anne-Marie Eklund Löwinder, kvalitets- och säkerhetschef på .SE
Telefon: 08-452 35 17
E-post: anne-marie.eklund-lowinder@iis.se

Maria Ekelund, PR- och informationschef på .SE
Telefon: 08-452 35 27, 070-777 44 87
E-post: maria.ekelund@iis.se

Om .SE
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för en positiv utveckling av Internet i Sverige. .SE ansvarar för Internets svenska toppdomän, .se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. Överskottet från registrering av domännamn finansierar initiativ som främjar Internetutvecklingen i Sverige, både genom egen verksamhet och genom finansiering av fristående projekt. Läs mer på http://www.iis.se.